Jag vet inte om jag förstått det hela rätt. Jag skall kolla någon gång när jag är på rätt humör för det.
Jag blev uppfostrad att tro på att det fanns domstolar som hanterade rättvisa. Om man var oskyldig kunde man inte dömas. Om man begått ett brott åkte man fast. Om man blivit bestulen kunde man gå till polisen och visa kvitton på det man blev av med, och de kunde se att man faktiskt blivit bestulen, och så tog de fast skurkarna och man fick tillbaka sakerna.
Numera letar inte polisen efter skurkar längre, de sysslar med att ta fortkörare i stället, för det ger bra statistik och kräver mindre jobb än att faktiskt leta efter såna som begått riktiga brott. Vad domstolarna sysslar med vet jag inte. Det är inte rättvisa i alla fall.

Det jag tror hände för några dagar sedan var att några personer, vars företag går sämre, bestämde sig för att peka på fyra personer och säga "precis alla våra problem beror på de där fyra, straffa dem och ge oss alla deras pengar", och domstolen värderade det här "brottet" (som inte bevisats eftersom de anklagande inte kunnat visa att något faktiskt tagits från dem) hundra gånger hårdare än misshandel eller våldtäkt. Brott där det definitivt finns ett offer.
Det räcker alltså med att låtsas att man blivit drabbad på något sätt. Det räcker med att ha nog många köpta jurister som säger "...och det var DOM som gjorde det!". Det krävs inte mer än så. Det gör att jag känner mig väldigt otrygg, men samtidigt vet jag precis hur jag skall tjäna mitt levebröd från och med nu.
Jag tänker köpa en kiosk nånstans med svindåligt läge. Bakom en bilskrot tre mil från centrum. Sedan stämmer jag ICA mitt i stan för att de stjäl mina kunder. Jag gissade ju att jag skulle tjäna så hääär många miljoner i veckan på min kiosk, men de undergräver min verksamhet genom att finnas där kunderna råkar vara. Jag vill också ha 30 miljoner. Det verkar inte som om det krävs bättre argument än så. Det verkar inte krävas vare sig riktiga bevis eller ett verkligt offer.

Pirate bay finns där kunderna är, det vill säga på nätet. Där finns ingen officiell representant för Branscherna för de tror fortfarande att folk helst reser en kvart med bil och letar efter parkeringsplatser för att kunna köpa en skiva med den musik eller den film de är ute efter, och Branschen tror att vi gillar att bli förolämpade när vi betalar. Det är därför varannan DVD har en filmsnutt i början som kallar oss tjuvar. Det är därför Branschen inte har en behändig knapp för att köpa albumet i downloadform vid varenda recension av plattan.

Jag är gammaldags och saknar verkligen den tid då polis och rättsväsende sysslade med rättvisa i stället för med fördelningspolitik. Man kunde tro på att om något verkligen gick fel fanns åtminstone polisen som hjälpte en. Inte nu längre. Jag har en krypande känsla av att om jag ringer för att tala om att jag har inbrott i mitt garage kommer de först att ta ett utandningsprov på mig för att se om jag är berusad, så de kan haffa mig i stället eftersom det är enklare än att leta efter de som brutit sig in. Om jag skulle lyckas få en tjuv till domstolen har jag ingen aning om vad domstolen skulle göra av det hela. De sysslar inte med rättvisa, men jag har inte fått veta vad de har för ny marknadsplan.
Det är lite som posten, som förr levererade brev och hanterade giroaffärer men som nu gläfser åt en om man försöker få dem att göra någondera. De har blivit något annat, men jag vet inte riktigt vad. En bank, kanske, eller ett IT-företag. Kanske de tillverkar leksaker. Kanske de också kommer att ge sig in i den lönsamma stäm-era-kunder-branschen?

Folk har i allmänhet väldigt kort minne. Politiker beter sig eländigt, och folk glömmer det efter några år. Det litar politikerna stenhårt på, annars skulle de inte bete sig som de gör. Företagsledare roffar åt sig allt som är löst och litar på att löneslavarna glömmer det innan nästa "utvecklingssamtal".
Men lustigt nog minns folk bättre när det handlar om dem själva på ett eller annat sätt. När någon gör något som de känner sig personligen träffade av så sitter minnet kvar. Jag blev falskt anklagad för en cykelstöld för ungefär 30 år sedan, och jag minns detaljerna som i går. Jag minns hur Bildt sade att "festen var över" och att det var dags att dra åt svångremmen, och jag undrade vem som egentligen var bjuden på den festen, för det var förbanne mig ingen av mina bekanta. Jag minns en massa politiska lögner och falskspel, och jag har i bakhuvudet att just de här personerna går inte att lita på.
Det här kommer skiv- och filmbolagen att upptäcka om några år, när de som är unga nu växer upp och får ekonomisk makt. De kommer att anstränga sig en hel del för att inte ge några pengar till de flinande översittare som just nu roar sig med att dra folk inför domstol på måfå och köpa sig fällande domar. Folk tar det här personligt eftersom det ÄR personligt. Det kunde vara vem som helst av oss som åkt dit. Polisen sysslar inte med lag. Domstolen sysslar inte med rättvisa. Politikerna sysslar inte med samhällsbalans. Översittarna har fria händer att göra som de vill, eftersom vårt mähä till justitieminister "inte tror att det skall bli som i grannländerna" där översittarna klappar till barnfamiljer med hot om stämningar på sexsiffriga belopp för att de är intresserade av musik.

Jag funderar på om vi inte ska gå ihop några stycken och köpa Island av konkursboet. Massor av rå energi som i stort sett bara är att plocka i naturen. Ostört läge. Frän miljö och världens bästa sagoskatt, och möjlighet till seriös IT-infrastruktur. Ett bra ställe att börja om på. Bygga lagar och regler för tvåtusentalets samhälle istället för 1700-talets som vi har det nu. Vi kan bannlysa företag som beter sig som våldtäktsmän redan från början.
Så snart den här manövern med kiosken är klar är jag redo att lägga 30 miljoner i potten.