Ännu ett seminarium. :-)

Rätt på:

Rasmus Fleischer: Det finns inte en enda upphovsrätt, utan en mängd normer, institutioner och regler som formats för att möta ny utveckling. En del har stelnat ganska hårt där det är svårt att fortsätta ändra dem på rättslig väg. Det här upphovsrättsliga komplexet styr sedan hur vi ser på kultur. Vi har en sits där upphovsman och kulturutövare blir desamma och där man tror att de automatiskt får en större slant i brevlådan om man skärper upphovsrätten, men så är ju inte fallet. Lagarna får ganska ofta inte den verkan som avsågs från första början.
För 60 år sedan kom bandspelaren - magnetofonen - till Sverige. Den möjliggjorde okontrollerad inspelning av musik från radio. STIM varnade för katastrofala konsekvenser om bandspelaren inte förbjöds. Det går inte att kontrollera folks bruk av bandspelare eftersom de används i den personliga sfären. Upphovsrätten är alltså inte absolut. Trots det reses alltså krav på att reglera tekniken. Hur definierar man medhjälp?

Katarina Renman-Claesson: Fildelningen är en ganska liten del av upphovsrätten, jag välkomnar en bredare diskussion. Den klassiska upphovsrätten har alltid innehållt en balans mellan skyddet för upphovsmannen och stödet för nyskapande och bruket. En del av upphovsrätten har tyvärr stelnat och förhindrar den dynamiska delen av rätten, en anledning till det är de internationella avtalen för gränslös handel. Ingen har haft uppdraget att se helhetsbilden; vad händer med de mjuka delarna av upphovsrätten i det internationella perspektivet när de olika intressena får bestämma reglerna? Det finns en kraftig kritik från både amerikanska och europeiska juridikforskare mot den väg vi slagit in på. vi vill se en full stop och sedan se över vart vi är på väg, hur ser det här ut totalt, vad ser vi för brister, vad bör vi jobba med? Vi når inte fram till varken allmänhet eller lagstiftare om att vi måste lyfta blicken från fildelning och se helheten, vart lagstiftningen håller på att föra oss.

Annie Johansson: Vi lagstiftare välkomnar att expertisen hjälper oss. Den digitala världen påverkar stora mängder lagstiftning, inte bara upphovsrätten. För mig är det viktigt att hitta en balans. Skapares rättigheter, friheter. Jag känner en frustration som ung Internetälskande liberal i korridorerna. Det handlar om en demokratiaspekt, en legitimitetsaspekt på hur lagarna stiftas. agens unga kritiker kommer att vara morgondagens lagstiftare. Vilken upphovsrätt kommer de att kräva om 10-20 år? Vi måste lyssna in den diskussionen och våga ta oss an nya möjligheter. Centern diskuterade Upphovsrätt 2030 med bl.a. Rasmus och vi tycker att vi ska ta ett bredare grepp, kan Fair Use och Creative Commons bli vanliga här? Kan licensieringsmodeller ta över? Vi politiker ska inte vara smakdomare eller komma med pekpinnar utan skapa schyssa förutsättningar för kreatörerna att överleva på sina alster. Förra veckan var jag i frankrike och träffade konstitutionsdomstolen som kritiserade lagen såväl som riksdagsledamöter som kraftigt argumenterade för lagen. Där finns en stark vilja att reglera och lite förståelde för hur vi ser på upphovsrätt, de tyckte att vi var light model. Viktigt att komma undan det lapptäcke som är svensk upphovsrätt och skapa en ny heltäckande modell.

Fråga: Man har inte bemödat sig att göra en ordentlig analys av upphovsrätten och dess konsekvenser. Vems fel är det?

Annie: Jag förespråkar ett visionärt och tydligt politiskt ledarskap. vi ska tillsätta utredningar och skapa lagstiftning som fäljer sin tid. där ligger ett stort och tungt ansvar på alla politiker som verkat och verkar.

Katarina: Forskningen har sett i tio-femton år vart vi varit på väg, och vi har kritiserat det hela vägen. Kanske inte när datorprogram togs med, men sedan har vi sett att rätterna bara stärkts hela tiden. Om vi går vidare åt det här hållet så kommer det att sluta med att vi tappar den demokratiska legitimiteten. Det behövs ingen utredning, jag kan ge dig svaret rakt av; det kom redan 2006 en rapport av 22 professorer som politikerna fullständigt har struntat i.

Rasmus: Intresset för de här frågorna inom humaniora är ganska nyväckt men hastigt tilltagande. Hur tänker man sig då att man ska utvärdera det? Upphovsrätten är inget eget politikområde, utan den berör t.ex. kulturpolitiken. Privatkopieringsersättningen är t.ex. ingen administrativ fråga utan kulturpolitik.

Fråga: Hur ska det gå till, vad ska vi tänka på?

Annie: Ett gott företagsklimat. Uhr behöver utvärderas och följas upp. Snabb digital utveckling. God näringslivspolitik.

Fråga: Modell för att ersätta upphovsrättssystemet?

Annie: Den svenska upphovsrätten ska leva kvar, men hur ska vi värna den i en digital värld?

Rasmus: Det kommer ofta upp en tanke om ett digitalt Saltsjöbadsavtal, men det fungerar inte eftersom det finns för många intressen och intressenter.

Fråga: Jag ser en polarisering runt fildelningen, en klibbig och besvärlig fråga som gett upphov till ett stort och mäktigt missnöjesparti.

Annie: Det är ett uttryck för ett agerande gentemot etablissemanget, en frustration mot oss politiker att vi inte anpassat lagstiftningen till den livsstil som många valt. Vi måste öka samförståndet i de här frågorna. Positivt att de kanaliserar unga människors oro som inte tagit sig fram genom befintliga politiska organisationer.

Katarina: Piraterna är moderna riddare som står mot den mäktiga industrin, det är spännande att skriva om. Jag föreslog en modell för legal fildelning ifjol som ingen i media var intresserad av. Producentgruppen har andra intressen än upphovmännen och det är inte alls säkert att deras intressen ska regleras via samma regler som upphovsmännen.

Fråga: Den ideella upphovsrätten sitter väldigt trångt i en fildelarfri värld. Den är marginaliserad i USA. Den här frågan är piraternas akilleshäl, hur ska man lösa det?

Rasmus: Det är olika sammanhang, en privat kopiering mellan två människor och ett offentligt framförande är så skilda att man inte kan ha en lössning. Vi får en amerikanisering av en del av upphovsrätten, men inte fair use och public domain som ger en skevhet.

Fråga: Hur gick det egentligen till när vi förlängde uhr från 50 till 70 år?

Katarina: Nästan alltid när man harmoniserar uhr till den starkaste lagen så får man den effekten. Tyskland hade 70 år för att kompensera för andra världskriget så resten av Europa fick hänga med upp. Då hängde USA med upp också, men där hade de iaf en debatt, det hade aldrig vi.

Fråga: Hur ska de befintliga partierna möta den här utmaningen?

Annie: PP lockar både unga och äldre...

Christian: Vad är det för påhopp? Alla är unga i Piratpartiet!

Richie: Särskilt du!

Annie: Den politiska processen är varken snabb eller modern, de krafter som nu skapats utanför riksdagen är viktig för att påskynda processen. Riksdagsvalet är ett annorlunda val, man vill helst se en hel palett frågor. Men, om vi ska locka tillbaka de som röstade på Piratpartiet så har vi flera tillfällen framöver att visa att vi menar allvar.

Fråga: Ni forskare, vad kan ni göra det närmaste året för att nå fram?

Rasmus: Skriva klart min avhandling. :-)

Katarina: Är det mitt jobb att synas och höras? Ja, kanske. Det finns ett direktivförslag om att förlänga industrins skyddstid. Bryt ut utövande konstnärers skyddstid, men industrins intressen har jag inga som helst förståelse för trots att de ligger i samma regelkomplex.

Rasmus: Ja, det är skillnad på levande konstnärer och industrin.