(Det blir ganska tunga ämnen nu i början, jag räknar med att det går över när jag skrivit ur mig de värsta tegelstenarna)

JörgenL tar upp ett ämne som jag drivit lite här och där ett tag nu; skillnaden mellan privat och publik information och varför det är så viktigt att hålla isär dem.

Vi har ibland fått höra att "ni som ska ha allting fritt och gratis kan väl inte vara för personlig integritet", att det är värre med alla företag som vi lämnar ut information till (Google, Facebook, MySpace, MSN osv, osv) eller klassikern "den som har rent mjöl i påsen...". Det finns ett grovt tankefel bakom alla de här uttalandena - eller ja, förmodligen finns det flera tankefel bakom, men det största felet de gör är att blanda ihop privat och publik information; deras egenskaper, syften och mål.

Privat information är sånt som du inte vill sprida. Det här är information som tillhör din personliga sfär - om du petar näsan medan du kör bil, tittar på bajset innan du spolar, sneglar på grannfrun när hon solar, röstar på piratpartiet, vad du tjänar och en miljard andra saker om dig som alla andra rent ut sagt ska skita fullständigt i. Du har en absolut rätt att behålla de här för dig själv, eller om du så väljer, att dela med dig på Facebook. Du vet om att den är privat, och du förväntar dig att den ska förbli privat.
Ingen annan har rätt att bereda sig tillträde till den här informationen utan ditt samtycke. Särskilt inte staten, eftersom de har ett monopol på att bedriva samhällstjänster i det land där du bor, vilket innefattar ett våldsmonopol. De två monopolen sammantagna gör att staten har en betydligt starkare ställning gentemot dig än t.ex. Google har, därav följer att staten har betydligt större möjligheter att jävlas med dig om den skulle få för sig det och, givetvis, att den måste ha betydligt stramare tyglar för hur den ska få utnyttja sina monopol. Du kan enkelt byta sökmotor om du är missnöjd med hur Google behandlar din information. Du kan inte, på något enkelt sätt, byta ut staten.

Publik information är allt som allmänheten har tillgång till. Det här är dels information som normalt ska spridas samt information som inte kan hållas privat - att du har en röd klänning på dig idag till jobbet, var ditt hus bor, ditt telefonnummer, att du äger en bil, osv. Alla dessa "elektroniska spår" som Per Ström, med viss rätt, varnar för att vi lämnar efter oss varje dag, men även allt vi gör ute i det offentliga utrymmet - när du går på lunch kanske du passerar förbi en övervakningskamera. Det du pratar om på bussen. Den här informationen blir ett problem först när någon samlar in och sammanställer den, främst eftersom du vet om att den är offentlig och agerar därefter. De regler som finns för hantering av den här sortens information rör också mycket riktigt just insamlande och sammanställande.
Men, det finns en annan typ av information i den här kategorin också - kultur. När en gatumusikant spelar i ett gathörn så gör han musiken tillgänglig för allmänheten. När Sting släpper en skiva gör han innehållet tillgängligt för allmänheten. Vi har sett vad som händer när olika krafter försöker stoppa tillbaka de här andarna i sina flaskor - man måste övervaka all personlig kommunikation för att försöka säkerställa att den information som en gång gjorts publik återigen kan göras privat därför att en del affärsmodeller kräver det. Eller som Business Software Alliance skrev i sin önskelista inför ACTA: "In a number of European countries one of the biggest impediments to efforts by rights holder to enforce their IP rights on the Internet is the overbroad interpretation of privacy laws by some European authorities.". Upphovsrättsindustrin vill alltså beskära våra medborgerliga rättigheter för att de ska tjäna ett par spänn extra utan att behöva byta affärsmodell.

Slutsatsen kan bara bli att privat information måste ha starka skydd för att den ska kunna förbli privat, och som en bonus kommer exakt samma skydd också att säkerställa att publik information inte, med tvång, kan göras privat.

Det är därför som piratpartiet kan stå upp och kämpa för en okränkbar personlig sfär samtidigt som vi kämpar för fri kultur. Det är inte ett motsatsförhållande utan det andra följer oavvisligen av det ena.