Jag tänker med lätt medlidande på Centern, och det vakuum som de befinner sig i när de försöker yttra sig i integritetsfrågor. Centern är mycket bra på att producera listor över saker de påstår sig vara för. De är mycket dåliga på att följa sina egna rekommendationer.

Centern är nu omsprungna av piratpartiet vad gäller antal medlemmar och försöker nu leverera valfläsk med rubriken "Integritetsbalk" för att jaga ifatt. De tror att vi glömt vad som hände när vi litade på dem förra gången. Det tråkiga för centern är att nätet inte glömmer. Mikael Nilsson skrev en superb sammanfattning av deras "öppenhetsmanifest" och hur dåligt de följde det förra gången de ville ha vårt förtroende.
Efter att ha läst om MiNis beskrivning blir jag mest full i skratt när deras handdocka mimar till dockspelarens ord som "medborgarens rätt till personlig integritet är grundläggande i ett liberalt samhälle" eller "Den intensiva integritetsdebatt som förts de senaste åren inger dock hopp: Allt fler börjar nu förstå hur viktiga frågorna är."
Jo, det var just det. Allt fler inser att frågorna är viktiga, och de inser också att varenda gång det kommer upp ett förslag om att övervaka mer, avlyssna mer eller registrera mer så dreglar centerns representanter på JA-knapparna i ivern att få trycka. Den episka dockföreställning som Fail-Fredrik och några andra partigängare stod för, som skulle få det att se ut som om det fanns verkligt intresse i centerns ledning för de här frågorna, var enbart generande.
Ja, centern, svenska folket börjar engagera sig i integritetsfrågor, och ni är den naturliga fienden.
Nu börjar vi närma oss FRA 2.0, och jag sätter en krona på att ni kommer att säga "individer får inte kränkas" i tidningarna medan ni diskret lägger ned vårdavdelningar för att kunna ge mer pengar till IÅ och hans buggkompisar. Ni kommer att anstränga er så mycket ni kan för att ge FRA maximal frihet att göra vad fan de vill, och ni kommer att sucka i TV-sofforna om att "det här är inte lätt", och "folk förstår inte sitt eget bästa".
Vem litar på er? 1973 hade ni ärliga representanter och en egen politik, och ni fick över 25% av rösterna. Sedan började ni tumma på de mål ni stod för offentligt och de saker ni röstade på i realiteten. Väljarna insåg snabbt att ni talade med kluven tunga, och färden mot fyraprocentsspärren började.
Så frågan vi måste ställa oss är "Vad ska man med centerpartiet till?". MiNi har rätt, vad har ni för funktion egentligen, annat än som toffel åt Fredrik Den Store när han behöver draghjälp i omröstningarna? Har ni några egna åsikter som ni faktiskt står för till skillnad från varmluftsballongen i SvD? Finns det någon substans? Piratpartiet sägs vara ett enfrågeparti (av folk som uppenbarligen inte kan räkna till tre) men pp står i alla fall för de frågor som de tar upp. Centern säger en sak och gör en annan. Vad har man för nytta av en heltäckande politik, när inget i den går att lita på?

Fotnot:
Rubriken är inspirerad av låten Centrum av Brända Barn. Den är med på en av 80-talets giftigare ny-våg-plattor. Jag vet inte om de kallade sig ny våg, eller punk, eller vad som helst, men jag gillar dem i alla fall. Köp den gärna, eller gräv nånstans på nätet efter den och skicka en näve pengar direkt till artisterna. Jag citerar en strof ur Centrum och hoppas att inte deras skivbolag stämmer mig för att jag gör reklam för dem:

I mitt land, i mitt land, den dolda fascismen är rotad
djupt i mitt land. I mitt land, med nya tag och raka led.
I mitt land, i mitt land går demonstrationstågen som på räls.
Vi läser och hoppas, och hoppas och pratar, och håller sedan käft.

Brända Barn genomskådade det hela redan 1983 då de skrev låten. Skillnaden är att vi inte längre håller käft. Nevermore.