På Politikerbloggen skriver Anne-Marie Ekström att det är o-bra att söktjänster publicerar bilder av hus när man till exempel söker en adress. Det känns otryggt, det visar vem man har på besök när bilden tas, det visar nummerplåtar på bilar och det avslöjar gräsmatteskötseln. Så vill man inte ha det, så det måste det lagstiftas om.

Jag tycker personligen att det är ett utmärkt hjälpmedel. Att säga åt folk "det är ett svart hus med grå knutar" har visat sig helt otillräckligt. Det hjälper inte heller att tala om att det står en röd Simca och en skrikrön Ford utanför garaget. Har folk däremot sett huset på bild är det inga problem att känna igen och stanna. Det här har bevisats empiriskt flera gånger när folk letat efter mig.

Den verkliga anledningen till motviljan mot fotograferingen syns lite tydligare nere i kommentarerna; "Mit fokus är egentligen inte att tala i egen sak. Utan lyfta det absurda i att någon utan att fråga om lov kan gå runt i en hel stad och fotografera alla hus ur en mängd olika vinklar.
Det är alltså fotograferingen rent allmänt som är farlig. Nu börjar det låta bekant, precis som i storbritannien där det är fotoförbud lite överallt men där statens kameror i stället sitter på varannan staketstolpe. Det finns en utbredd ångest över att folk kan ta bilder av saker. Som hus till exempel. Så kan vi inte ha det. Känn efter igen: någon kan gå runt och ta bilder i en hel stad, ur olika vinklar. Exakt när blev det ett kriminellt beteende att gå omkring och fotografera sin omgivning?

Det känns som om det är någon slags retro-teknikfobi som drabbat politikerna. Man får inte fota stadshuset. Man får inte fota slottet. Man får inte fota där och där och där. Möjligen måste man förbjuda kameror helt. Folks destruktiva vilja att fotografera hus kan ju leda till *burr* att de fotograferar MÄNNISKOR också. Hej vilt. Och det vet vi ju hur det slutar: Barnpornografi.
Jag sneglar i kristallkulan och ser att det är sådär 50/50 sannolikhet att B- Ask försöker förbjuda kameror helt och hållet, baserat på de små barnen som far illa av fotograferandet. Och när vi förbjudit kameror är det trivialt att retroaktivt förbjuda privatägda foton, och arrangera insamlingar och fotobål. För säkerhetens skull. För barnens skull.
En annan fördel med ett land utan foton är att det blir ett land utan minne. Minns ni "kungen av Tsin, Chi-Huang-Ti"? "Kinas historia ska börja med mej, präntade Chi-Huang-Ti. Det var tretusen års kinesisk pränt, Som Chi-Huang-Ti lät bränna på bålet, För att historien skulle börja med honom".
Kanske dagens politiker som vill förbjuda fotografering i fler och fler sammanhang försöker starta om historien på samma sätt som Taubes kinesiska kejsare. Skall Sveriges historia börja med Reinfeldt? Skall skottet till slut komma inifrån?
På detta sätt blir det svårt eller omöjligt för folk att rapportera om missförhållanden. Det blir svårare att dokumentera övergrepp. Framför allt (och utan tvivel viktigast) blir det svårare att dokumentera när höjdare är ute på krogen och röjer ihop med galanta damer. Om vi förbjuder all offentlig fotografering, utom för speciellt utvalda licensierade statsfotografer, så blir allt mycket enklare och bättre. För de styrande.
När det blir kriminellt att fotografera kommer bara de (vi!) kriminella att ha bevis för saker som polisövergrepp vid demonstrationer till exempel. Så bekvämt. De som kommer med bevis kan haffas för innehav av sagda bevis.

Det känns som om det är dags för vanligt folk, för rättviseaktivister, för alla som vill minska regleringen och kringskärningen av allt i våra liv, att börja arbeta emot de här allt tätare fotoförbuden.
Jag vill kunna fotografera min familj om vi åker någonstans. Jag vill kunna ta bilder av mina vänners och släktingars barn utan att få en razzia hemma för att jag har bilder av baaarn och därför måste misstänkas vara pedofil. Jag vill kunna ta en bild av en snygg bil utan att automatiskt misstänkas för att planera att stjäla den. Jag vill kunna dokumentera saker som inspirerar mig. Fotokonsten är så gammal att även det styrande skiktet borde kunna se den som rumsren vid det här laget. Att det genomförs kampanjer mot fotograferande i nådens år 2010 gör att jag helt misströstar om vad som händer när de här paranoikerna om hundra år inser att internet finns på riktigt. Vad kommer de att förbjuda då?

Fotnot: Boing Boing skriver lite om polisens mentalitet när det gäller att avhysa folk som tar foton av skyddsobjekt, som till exempel kungafamiljen eller snabbmatsställen.