De lagförslag som alla samverkar för att övervaka oss i större detalj kommer allt tätare. Vi måste kontrolleras, övervakas, studeras, avlyssnas och helst kontrollvägas. Det är extremt viktigt att man får göra det här, för vår egen säkerhets skull. Bortse från att svenska politiker låter CIA hämta "misshagliga" människor nattetid med anonyma flygplan och agenter med skidmask. Bortse från att de länder vi utbyter insamlade data med inte har några problem alls med tortyr. Det viktiga är att motverka de två största problemen i vår tid: terrorism och barnporr. De där två nyckelorden räcker för att stänga av all kritik. Det är som "nazistargumentet"; när ena parten i en diskussion väl dragit en jämförelse med nazismen kommer inget vettigt att sägas i debatten. Nazistargumentet är som en trafikskylt: "här upphör allmänt vett".

I antiterrorns heliga namn är vad som helst OK. Tortyr av fångar? Inga problem. Övervakning av miljontals oskyldiga? Visst, det har vi råd med. Trasslande med hela systemet av flygresor tills det i praktiken börjar bli oanvändbart? Det är ett litet pris att betala.
För vissa.
För att stoppa barnporrspridarna är det OK att häva nätanonymiteten. Det är OK att spåra IP-nummer och jaga innehavarna. Det är OK för bankerna att välja vilka överföringar de låter sina kunder göra. Det är OK att införa lagar som är så luddiga att det i praktiken blir omöjligt för vuxna att ens umgås med barn. Det är helt OK att stoppa folk som ser misstänkta ut och fråga dem om de är pedofiler, vilket hände en ensamstående far på ett badhus för ett par år sedan. Någon tyckte han betedde sig misstänkt när han hanterade den egna dottern. En ganska stor andel av svenska folket tycker att män inte borde få arbeta inom barnomsorgen, på grund av den uppenbara risken att de är pedofiler. Det är ett av flera skäl till att jag inte jobbar med barn. Varför skulle jag utsätta mig för den misstanken?

Hur gick det till? NÄR blev plötsligt halva sveriges manliga befolkning misstänkta pedofiler? Har det verkligen varit en sådan explosion av övergrepp på barn? Hur kommer det sig att varannan medborgare plötsligt antas ha "spränga flygplan" som hobby? På 70-talet fanns terrorismen på allvar i europa, och på 80-talet började den bli mer high-tech. Det kapades flygplan, det sköts politiker och diverse befrielsefronter sprängde saker till höger och vänster. Ibland varandra, vanligen sig själva men oftast oskyldiga civila. Ändå överlevde samhället. Är problemet verkligen så mycket större nu att de här tvångsmedlen är nödvändiga, eller är det så att det hela tiden varit de styrandes våta dröm att kunna övervaka allt vi gör, och att det är först nu som det blivit möjligt?
Om det är så, hur kommer det sig att det finns ett sådant brinnande intresse av att övervaka allt vi gör? Är det så intressant att veta när Arne Larsson kliver upp på morgonen, och vilket kaffe han dricker? Jag kan förstå en mer abstrakt datainsamling som till exempel "när åker folk kollektivtrafik, och var" men även den är bara delvis användbar för planering eftersom den inte ställer den mycket mer intressanta frågan "när vill de egentligen åka, och var vill de att bussen/tåget stannar". Den som bara betraktar, utan att faktiskt fråga, får bara en del av den information han antagligen vill ha. Det blir som att betrakta djur i bur kontra djur i frihet.

Hur mycket skall det här vansinnesinsamlandet av uppgifter få kosta? Om vi stoppar ett terrorangrepp vart femte år genom att lägga ut en miljard per år på avlyssning, och det här terrordådet är att spränga en korvkiosk i Gnesta (förmodat dödstal 3, antal skadade 2) är det då en vettig investering? Är en miljard per räddat offer en rimlig summa? Hade pengarna kunnat göra mer nytta inom vården där de kunnat komma alla till nytta? Hur många höftledsbyten får man för en miljard?
Politiker gillar att låssas att det finns flera källor till pengar, och att pengarna som läggs ut på övervakning av dig inte har med pengarna till annat att göra. Detta är lögn eftersom alla pengar de har att fördela kommer ur din plånbok från början. Att de olika departementen delat upp dina pengar sinsemellan betyder inte att de har olika källor. Alla pengar som läggs på övervakning är pengar som kunde gått till något samhällsnyttigt. Låt oss undvika mantrat vård-skola-omsorg för en gångs skull, vi kan testa med försvaret-arbetsmarknaden-handikappstöd bara för att få lite omväxling. Vad sägs om att satsa den årliga avlyssningsmiljarden på att ge alla med synfel ett bidrag till glasögon? Vad sägs om hörapparater till alla som behöver, så de kan hålla koll på sin omgivning? Avlyssning av det rätta slaget.

Jag tycker inte att terrorister är coola. Jag gillar inte religiösa nötter, och jag tycker det är helt OK att jaga de som skadar andra, men inte till vilket pris som helst. När staten tar ifrån mig mina fri- och rättigheter för att jaga påhittade talibaner så är det ju faktiskt så att de riktiga talibanerna vinner på det. De stör vårt samhälles normala funktioner, utan att drabbas nämnvärt själva. Poäng till dem, och våra egna makthavare går deras ärenden utan att veta om det. När vissa organisationer jagar Schymanvarianten av Talibaner (dvs svenska män oavsett läggning) är det samma sak. "Samma hysteri där som här" skulle man kunna säga.
Det är populärt numera att mäta allt i pengar. Allt skall vara lönsamt. Det är dags att se övervaknings- och barnporrhysterin ur ett större perspektiv och se hur stor kostnaden egentligen är för samhället. Inte bara i kronor, utan i förlorad livskvalitet.
Precis som "kriget mot drogerna" måste "kriget mot terrorn" och "kriget mot barnporren" bedrivas med ett visst mått av vett och sans. Det har vi inte sett mycket av hittills.