Autopiloten på, kaptenen lämnar skutan

Till min glädje kan jag göra en uppdatering här. Situationen har förändrats, det har visat sig att personen som äger den domän som inspirerade till inlägget var omedveten om hur det hela såg ut, och han har stängt ned sin verksamhet där. Resonemanget om arkivering gäller dock fortfarande, så artikeln ligger kvar.
Jag tycker fortfarande tandblekning etc är dravel, men mannen som säljer verkar enligt DeepEd vara OK, så heder till Per G för den snabba reaktionen. Nedan följer inlägget i sin ursprungliga form.

Opassande Emma skrev någonting som rörde vid en sträng i mig. Hon skrev om vad som hände när en vän dog, men hade kvar delar av sitt liv på nätet. I efterhand köpte någon in domänen och börjar nu använda den för att göra reklam för den sortens skit som vi engagerar oss i för att slippa tänka på viktiga saker. Vännens namn används i praktiken för att pimpa för tandblekningsmedel och billiga kontaklinser.

Osmakligt som fan. Självklart kommer jag att anstränga mig lite extra för att inte göra affärer med de gravskändare som håller till där nu.
Emma skriver att det vore bra om man kunde K-märka domäner på något sätt. Det borde finnas ett sätt att bevara informationen, debatterna, åsiktsutbytet och den blixtbild av samhällsklimatet som det innebär när någon har en aktiv blog med debatter. Jag håller med.

För en massa år sedan var jag mycket aktiv i ett forum där det fanns diverse intressanta människor som debatterade allt. Där fanns en mycket speciell möteskultur; högt i tak men med stor respekt för de inblandade. En av de aktiva skrev en gratulationsrobot som skrev och påminde när någon fyllde år, eller när någon viktig helgdag var på gång.
Jag kallade den där mailroboten för Marie Celeste redan från början, för jag räknade med att den skulle fortsätta gratulera oss och påminna om oss även efter det att vi dött. Den borde överleva oss alla.
Jag är inte längre aktiv där, och jag vet inte om Marie Celeste fortfarande påminner debattörerna om vilka som varit med och vem som fyller år. Jag vet att minst en av dem dött sedan jag hoppade av, och jag hoppas att de som är aktiva nu påminns om henne på hennes födelsedag. Den är trots allt mycket viktigare än dödsdagen, trots att det är lättare att minnas när folk dör. Tanken på att det här forumet finns kvar, med spåren av oss alla, är trösterik på något sätt.

Att hindra folk från att återanvända domäner är inte en bra lösning, det blir till slut samma sak som skivbolagen vill göra med musik: första ägaren av noterna äger dem i 4711 år efter solens utslocknande, och om någon annan vill använda dem så $kall $kivbolaget ha $itt. Att domänerna återanvänds är vettigt, men det borde verkligen finnas ett arkiv för gamla siter. Inte det stora Internetarkivet, utan något mer blygsamt och överskådligt. En domän typ "minne.se" (jag vet att den är reggad av någon domänsamlare) där man sedan kan ordna in sina saker i egna underdomäner. Under minne.se skulle man alltså hitta minne.se/webhackande.se om den här siten skulle lämnas in för arkivering. Med tanke på vad disk kostar nu (fnys) och hur mycket trafik man kan tänka sig att en cobweb-site drar borde det inte kosta en förmögenhet att göra det här. Snudd på fickpengar. Man borde kunna köpa plats där på samma sätt som man köper en gravplats. För femhundra kronor är du garanterad att datat finns online i femtio år, eller något liknande.

Det siten behöver är en deltidsanställd som kan översätta scripts som skall in på siten så de pekar rätt nu när det hela ligger i en ny katalogstruktur, och som kan hantera de formalia som dyker upp. Det skulle vara till såpass stort värde för eventuella framtida forskare att kunna läsa de här diskussionerna att det är snudd på att riksarkivet eller liknande borde stå för insamlandet. Snudd på. Jag tror mer på ett privat alternativ.
Som man har diskuterat tidigare vore det bra om folk skrev ett testamente med information om lösenord, instruktioner till anhöriga om vad som skall sparas etc etc. Det vore en liten ansträngning som kunde göra en del mycket enklare för de som skall reda ut allt i efterhand.
Jag kommer att sätta mig och göra en sån här sammanställning under veckan, tror jag. Det finns ingen anledning att skjuta det framför sig; man vet aldrig när Mr Politeness (eller Sandmans storasyster eller vilken personifiering man nu väljer) kommer och hälsar på. Helt plötsligt är man damm och skugga.

Snälla ni driftiga entreprenörer, sätt upp den här arkivsidan så vi får en plats där vi kan lägga våra elektroniska vänner till vila, och låt den för allt i världen vara reklamfri.

Trackback URL for this post:

https://webhackande.se/trackback/205

Kommentarer

Mary Celeste

Den robot du kallar Marie Celeste är upphuggen (för att fortsätta med skeppsreferenserna) sedan så många år att du nästan kan ha varit med om det.

Forumet i fråga är i praktiken nedlagt numera. Det enda som skrivs är ett "Finns det någon här?" med några månaders mellanrum.

Bonjour tristesse, igen

Tråkigt att höra, eftersom tanken värmde. Å andra sidan vet jag att det finns arkiv av forumet, men tyvärr bara snapshots på grund av den teknik som användes. Det var ju olyckligtvis innan disk blev "gratis".

Minneslunden.se?

Du menar typ minneslunden.se? Jag hatar också när man tror att man kommit på något nytt och så har någon jäkel redan kommit på samma idé och exploaterar den som fan. :P

Love it myself

Jag älskar när någon annan fått "min" idé och implat den någonstans. Det betyder dels att någon annan fått ta allt skäll för att det var en sopig idé, och framför allt att någon annan stått för allt slit. Jag kan vara bekväm kund och bara handla utan att behöva konstruera och stöka. :-)
Visst händer det att jag blir förbaskad när jag tror att jag kommit på något lönsamt och jag är nummer 53 med samma idé, men det är så sällan att jag kan ta det.

Minneslunden var bra tänkt, men inte riktigt det jag var ute efter. Jakten går vidare.

Det verkar inte vara det han

Det verkar inte vara det han var ute efter.

Ursäkta

Ber om ursäkt ifall det lät respektlöst. Det var inte meningen att få det låta som att syftet skulle vara att exploatera någons sorg. Fasen, det lät ju riktigt dumt nu när jag läser det så här i efterhand. Du får ta bort kommentaren helt om du vill. Igen, hemskt ledsen för min klumpighet.

Bah

Inte då, här står vi för våra misstag och om folk inte är plumpare än sådär ser jag det som helt OK. :-)
Jag förstod hur du menade, och det tror jag de flesta andra gör också. No worries.

Hm - det förutsätter att

Hm - det förutsätter att kodningen av sajterna fungerar t ex 50 år framåt. Då är det nog bäst att allt är skrivet med statiska sidor och elementär HTML. Webbplatser baserade på server-side procedurer kan knappast väntas fungera så länge. Hur länge kommer Python att vara bakåtkompatibelt? Och Javascript? Kanske 10 år?

Stötesten

Jag tänkte på det där som flyktigast, och tänkte mig en annan lösning. Statiska sidor lär ju vara helt oanvändbart i de flesta bloglösningar etc, så min tanke var snarare att delvis sno en google-idé och bädda in en webläsare i siten. En mellanläsare som är samtida med koden och alltså kan rendera den på ett förutsägbart sätt till vad-man-nu-läser-siten-med. Jag ser det nämligen som en ganska viktig funktion att informationen verkligen presenteras som den var tänkt att presenteras. Designen är en del av signalen, inte av bruset.
När jag till exempel gräver fram någon hyfsat gammal tidning får jag lika mycket kickar av annonserna som av artiklarna ibland. Det är en helt annan designfilosofi, ett helt annat sätt att sälja och med helt andra förutsättningar för hur handeln skulle gå till. Det är en del av tidsdokumentet.
Teknik och trender går med ljusets hastighet på nätet jämfört med mopedhastighet i äldre tryckmedia. Att kunna spara sitens utseende hyfsat exakt blir därför viktigt för att den skall fungera just som dokument av ett tidsförlopp.

Vi skall också ha klart för oss att det här delvis var en impuls jag fick när jag satt och läste hos Opassande och genast hällde ut i form av en blogpost. Det är inte så att jag lagt nio veckor av koncentrerat tankearbete på det och verkligen satt mig in i alla de hundratals problem som skulle uppstå. Det får killen som gör en kommersiell tjänst av det tackla. :-)
Om jag någon gång presenterar en genomarbetad idé här kommer jag att märka den med ett litet dollartecken så det syns att det är något som jag tror att jag tänkt igenom :-).
Jag har känt behovet av en "blogkyrkogård" länge, men det är något jag funderat på när jag gått ut med katten, ungefär, inget jag satt mig ned och formaliserat förrän nu.

Bakåtkompatibelt?

Jag förutsätter att arkivtjänsten använder flera versioner av samma program. Det finns ingen anledning att uppgradera till en ny version av t.ex. Python för sajter som inte kommer att använda den nya funktionaliteten (säkerhetsuppdateringar undantagna). Dessutom finns det poänger med att spara och använda gammal mjukvara för just arkivtjänster.

Visst blir det många program att köra tillslut men det går att fixa med något derivat av Intentional Software, om det blir något av det, som kan översätta gammal kod maskinellt.

Något som

Något som http://web.archive.org/ ??

Nej, faktiskt inte.

Nej, det där är just det "stora Internetarkivet" som jag tänkte undvika.

En fördel med att ha ett separat litet "gravvalv" till det här är just möjligheten att ha eventuella scripts och liknande aktiva på det sätt det var tänkt medan siten, och författaren, levde. En separat site skulle göra det möjligt att till exempel ha en gästbok för varje site, för att göra det möjligt att lämna en sista kommentar till en vän. När en av mina bekanta dog (som jag nämner i texten) lät hennes pojkvän hennes blog vara aktiv i några dagar så hennes närmsta vänner kunde "skriva av sig" och lämna en sista hälsning. Det var mycket uppskattat.

Alternativ för kommentarvisning

Välj ditt önskade sätt att visa kommentarerna och klicka på "Spara" för att verkställa dina ändringar.

Skriv ny kommentar

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Mer information om formateringsmöjligheter