Någon här som hört talas om Zoe Keating? Hon spelar cello i diverse märkliga sammanhang. Till exempel ihop med Amanda (Fucking) Palmer, eller mysko punkband, eller klassiska orkestrar. Framför allt spelar hon solo.

Solo-cello live låter sådär lagom upphetsande som idé, men det behöver inte bli som man tror. Det liknar inte något annat som jag kommer på just nu. Billboard placerar Zoe i facket "klassisk musik" för det finns ju med en cello (och inget annat). Det är lika smart som att placera Strapping Young Lad i kategorin "Drum 'n bass" eftersom det ju finns trummor där, och nånstans även en bas.

Zoes senaste album är pinfärskt, och säljs bland annat via bandcamp. Det gick raskt in på sjundeplatsen på Billboards klassiska avdelning. Zoe har inte något skivkontrakt. Skivbolagen tyckte nämligen att hennes musik var osäljbar. Alltså har hon producerat själv, och säljer på det sätt hon nu valt. Hon har inte gjort någon reklam för albumet, annat än att skriva om det på Twitter och sin blog. Tydligen räcker det.
Lustigt nog verkar det som om snacket "man måste ha ett skivbolag i ryggen för det är så dyrt med studio och tekniker och programvara för att fixa falsksången och bla bla bla" var precis lika mycket skitsnack som vanligt från skivbolagens håll. Det kan tydligen räcka med talang och grundläggande hemmateknik. Så vem fan behöver ett skivbolag, utom de gåvlösa snyltarna som inte kan skapa själva utan lever på att plocka procent av det som borde vara artisternas intäkter?

En annan sak som jag vill pusha för: en text om att skaffa och ta hand om en egen liten artist. Om man inte är fixerad vid att ständigt tjäna mer pengar har man en helt annan handlingsfrihet. Det går visserligen på tvären mot allt man lär ut i skolan, och allt som våra politiker lär sig av sina hussar storbolagen, men det kan faktiskt fungera på andra sätt än deras. Det är för att förhindra sånt här som en viss copyrightorganisation nu försöker gno ihop pengar för att försöka göra CC olagligt. Extra äckligt att de inte använder de pengar de redan snyltat åt sig utan tigger om mer från de redan drabbade.

Det här får mig att tänka på en sak som J Biafra sagt: När någon vill ge dig en näve skit finns det faktiskt inget som säger att du måste ta emot den. Man måste inte samarbeta med de här kräken som värderar sina intäkter så mycket högre än samhällets funktion att de köper lagar som skall garantera dem pengar ur dina fickor, vare sig du är deras kund eller inte.

Vägra!
Välj artister som är värda benämningen. Välj bort bolag som aktivt försöker skada sina kunder (ja, SONY, jag tänker på era rootkit-skivor). Ge direkt till artisterna och inte till fästingarna som de råkat dra på sig. Det är sanslöst att en del band tjänar mer på T-shirts än på att sälja sin musik.
Ta och "adoptera" ett par av dina favoritartister. Räkna ut ett sätt att skicka dem ett par hundringar per år utan att det går genom något bolag med kletiga fingrar. En artist med fem tusen fans som skickar ett par hundra per person och år borde kunna klara sig hyfsat, om de väljer att hålla kontakten med fansen och ge musik och annan feedback tillbaka. Hur svårt är det att komma i kontakt med fem tusen fans? William Gibson har över 25.000 "followers" på Twitter. Trent Reznor har över 700.000 och har allmänt en stark närvaro på nätet. Om var femte follower (ge mig ett bra svenskt ord i stället, som inte låter som "sektmedlem") är en äkta fan så borde finansieringen vara löst. Den som är ekonomiskt oberoende kan skapa precis det han eller hon vill, oavsett om det är "kommersiellt gångbart" eller inte. Mindre klonade artister och mer kreativitet alltså.

Så påminn mig, varför kämpar regeringen med näbbar och klor för att ge vampyrerna mer makt och pengar egentligen?