Populism som ideologi

Major Björklund, utan kamouflageburka m/90

Ibland när man kommer på nyord är de så självklara att de knappast behöver förklaras. Att använda ordet pärma för att beskriva handlingen då man, potentiellt permanent, arkiverar ett dokument i en pärm, är förhoppningsvis ett sådant.

Demoskoppartier kan vara ett annat.

Fenomenets trend är klar och tydlig; våra politiska partier drivs mindre och mindre av en grundläggande ideologi utan istället ställer sig deras strateger frågan "vad tycker folk, och hur kan vi effektivast få dem att se att vi tycker lika?" där de tidigare frågade sig "Hur ska vi kunna nå ut med och förklara vår ståndpunkt och varför vi tycker att det här är bra?".

Exempelvis kollapsade ju Moderaternas ideologi totalt när de gjorde om sig till "Det nya arbetarpartiet" och förmodligen tappade de sin hårda kärna av Östermalmskärringar med lejonklippta pudlar och Porschefolket från Lidingö när partistyrelsen listade ut att det helt enkelt bor fler väljare i förorterna. Ett annat exempel är Folkpartiet Batongerna där den gamla liberala ideologin helt kastats ut och ersatts med visioner om en kall nattväktarstat med inslag av hobbyrasism, för att nåt ljushuvud till valstrateg tyckte att de behövde profilera sig och samtidigt sno röster från SD. Resultatet blir förstås att deras gamla väljare flyr och SDs idiotåsikter legitimeras. Riktigt lyckat, Björklund.

Det är givetvis flera samspelande mekanismer som ligger bakom den här utvecklingen. Dels framväxten av ett politiskt frälse, där människor blir yrkespolitiker som kan hoppa mellan partier som ett styrelseproffs hoppar mellan koncerner och dels partiernas syn på sig själva som viktiga och statsbärande institutioner. Att dessa två orsaker är oönskade respektive rent nys påverkar givetvis inte utvecklingen - fler och fler partier hamnar i politikens mittfåra därför att det är där de tror att de kan attrahera flest väljare. Fler orsaker till att det blir så här tar Christian upp.

Det här skapar förstås utrymme för nya partier att profilera sig på frågor som anses för små eller för marginella för de gamla partierna och det har mycket riktigt hittills kommit fram tre partier med delvis nya agendor; Piratpartiet, F! och Sverigedemokraterna. Alla tre kan i någon mån betraktas som fokuspartier som fokuserar på integritet, feminism och rasisminvandring, respektive.

Trackback URL for this post:

https://webhackande.se/trackback/321