Jack Valenti, chef för MPAA, vittnade inför ett senatsutskott för ett par decennier sedan och svor dyrt och heligt att om folk fick äga videobandspelare kunde Hollywood packa ihop och lägga ned. Ingen skulle gå på bio längre. Filmbranschen skulle dö. Inga fler filmer, och allt detta för att politikerna låtit allmänheten stjäla film som visades i TV.

Det var givetvis inte sant. Vi vet hur det gick, efter ett par decennier var intäkterna från video- och DVD-försäljning halva vinstkällan för Hollywood. Problemet var bara att MPAA, precis som alla de andra branschorganisationerna, är mot alla former av förändring. Det som dög åt farfar duger åt nästa generation också. Om MPAA eller RIAA drev en restaurang skulle den servera barkbröd på fullt allvar. Som Christian Engström i piratpartiet påpekat: RIAA har varit emot ALLA innovationer sedan det självspelande pianot. Det är lite som den katolska kyrkan, som fortfarande nästan svävar på målet om hur det ligger till med att jorden kretsar runt solen.

Jack Valentis dröm om att stoppa videobandspelaren som idé har aldrig riktigt dött ut. Nu kämpar branschen mot kundernas intressen genom att införa något man brukar kalla " broadcast flags", vilket är en kod som TV-sändaren skickar med den digitala signalen som i slutänden ska tala om för kundens inspelningsutrustning att det här programmet inte får spelas in. Jack tänker alltså låta folk köpa inspelningsutrustning, och sedan koppla ur den från sändarhållet. Eftersom inte en enda kund i hela världen tycker att det här är en bra idé försöker man nu "lobba igenom" (som är det fina sättet att säga "köpa politiker") en lag som kräver att de här systemen för broadcast flags ska finnas i alla DVD-inspelare och bandpelare eller vad-det-nu-kan-vara som kommer härnäst. Lagförslagen om det här brukar försöka smyga igenom hopslagna med komplicerade frågor om jordbruksstöd och liknande som får folk att svimma av leda när de hör talas om dem, vilket ska göra att ingen märker giftpillret till förslag som slinker med på köpet. Sveriges regering passar på att lägga obekväma förslag samtidigt som det händer något stökigare, som till exempel omröstning om Lissabonfördraget eller så. Olika länder, men samma lätt ohederliga beteende.

Visst är det fantastiskt?