Del 3 av skribenter som nappat på min budkavle och visionerar kring informationspolitiska frågor. Här hittar du del 1 och del 2 också.

Hanna Wagenius har konkretiserat sin inställning i tre punkter om framtidens informationspolitik:

Vi som ser vad som händer måste föra upp frågorna på dagordningen, våga ifrågasätta och hålla sig raka i ryggarna. Annars går vi en dyster framtid till mötes. Integritet och yttrandefrihet är saker som de flesta bara tar för givet att vi har, och att några “små” inskränkningar inte är så farligt. Det är ju ändå Sverige vi pratar om. Det har potential att bli riktigt farligt.

Kent Persson påpekar att tidigare regering bär gemensamt ansvar för hur situationen är idag och att alliansregeringens misslyckanden i frågan inte garanteras löses med ett regeringsskifte:

Kanske blir integritetsfrågorna en av valets glömda och försvunna frågor. Anledningen är lika enkel som självklar. Inget av de etablerade partierna vill egentligen förändra något mot hur det är idag, mer än möjligen på marginalen. De som trott att en rödregering skulle göra några större förändringar kan känna sig blåsta. Ett faktum som egentligen knappast kan förvåna någon. Till stora delar bygger ju dagens politik på området på det som den förra röda regeringen arbetade fram.

Projektet 2022 fortsätter och idag skriver Emil Isberg om tiden efter det första året under USAs 46:e president:

Nu har det gått ett och ett halvt år sedan USA:s 46:e presidenten valdes med en övervägande majoritet. Ekonomin har redan börjat återhämta sig i och med att utländska investerares satsningar på amerikansk företagsamhet och innovation börjar ge resultat. Inom den offentliga sektorn ser man ännu inget genomgående resultat, men alla analytiker verkar hoppfulla. Media har fått bättre skydd samt ökade möjligheter att granska i allmänhetens tjänst.

Henrik Alexandersson skriver om hur viktigt det är att inte ge upp:

Det är alltid det kontroversiella som markerar flanken i debatten. Då gäller det att höja sig över vad man ibland spontant kan känna – och hålla fast vid principerna. Att inskränka nynazisters, terroristers eller pedofilers grundläggande medborgerliga fri och rättigheter vore fel i sig. Men det är också att öppna dörren för att till exempel inskränka mötesfriheten, urholka rättssäkerheten eller begränsa yttrandefriheten för alla oss andra.

Fortsätt gärna att skriva och glömt inte att pinga 2022 om du vill finnas med där också!

Idag var jag på partiledardebatten i Pride House (Kulturhuset). Salen var helt fullsatt och många som hade velat höra den fick tyvärr vända i dörren. Det ryktas att makthavare.se ska lägga upp en video senare under dagen; när jag skriver detta är den inte uppe ännu.

Som Makthavare skriver så fokuserade jag på integritetsdelarna av HBT-frågorna. Och de är inte få. Bland annat kan man utifrån Piratpartiets grundsyn se att konceptet “juridiskt kön” är något som har spelat ut sin roll i och med könsneutral äktenskapslagstiftning och avskaffad värnplikt. En statlig registrering som inte är till någon nytta och en non-issue för 90% av befolkningen men som är till besvär för resten ska bara bort.

Och att människor ska tvingas sterilisera sig för att få ändra en siffra i ett statligt register om sig själva – det är ju bara fruktansvärt. Som sagt, registret skulle inte funnits där från början.

@gudschy och F! meddelade att de istället ville införa ett tredje juridiskt kön. Det tycker jag visar på en häpnadsväckande brist på informationspolitisk insikt — då kommer ju alla arbetsgivare och hyresvärdar att sortera bort sådana personer direkt eftersom de står listade som avvikande och märkliga redan i folkbokföringen. Det är det som är nackdelen med statlig registrering från början, grunderna måste ifrågasättas: varför registrerar man? Om man inte ställer sig den frågan, utan bara försöker laga och lappa, så hamnar man bara oundvikligen fel.

En liten känga till Expressen också som skriver “Alla partiledare” i sin artikel från debatten men har klippt bort mig ur bilden, tycker jag. Osnyggt.

Jag påpekade också att trots alla vackra ord när statsministerkandidaterna sitter framför HBT-rörelsens kärna, så har de båda drivit fram och igenom en lag som avlyssnar alla medborgare för att registrera de sexuellt avvikande (FRA har en egen version av personuppgiftslagen som låter dem registrera sexuell läggning för att ha det som handelsvara med diktaturer). @acbrockman noterade.

Ifrån Pride Park meddelas att vi har fetaste tältet och har pimpat det ordentligt precis vid ingången till parken:

Fotot är tyvärr taget i torsdagens dåliga väder, men det syns ändå hur fett tältet är. Minus alla ballonger som hänger på utsidan normalt (man ser några av dem i öppningen). Mångamånga ballonger. Hundra kilo helium har vi gjort av med. Whee

Imorgon är så prideparaden. Vi samlas klockan 1230 vid Zinkensdamms idrottsplats, alltså vid Ringvägen/Zinkens Väg. Håll utkik efter en grupp lilaklädda med flaggor, så hittar du rätt. Alla som kommer dit och inte har sedan tidigare får dessutom en lila PP-T-shirt gratis av partiet, så länge man har på den under själva paraden och går med oss.

Den 1 augusti är stora avstampet för valrörelsen, och nog kan man kalla det här en värdig upptakt!

Anna skriver mer och Christian påminner också om paraden imorgon lördag.

Pingat på Intressant. Andra bloggar om Pride, pride park, prideparaden, partiledardebatt, sthlmpride, stockholm pride, piratpartiet

Gå med Piratpartiet i Prideparaden i Stockholm på lördag

Imorgon lördag den 31 juli är paraden i Stockholm Pride. En halv miljon människor väntas se paraden och det är ett fantastiskt tillfälle att påminna alla om att vi finns. Därför deltar Piratpartiet i Prideparaden — och vi hoppas att du vill gå med oss i den!

Vi behöver alla deltagare vi kan få, så vi delar till och med ut gratis lila piratparti-T-shirts till dem som inte redan har själva, bara du går med i tåget klädd i piratlila! Vi behöver en enorm lila klick mitt i Pridetåget med flaggor som viftar. Det påminner en halv miljon människor om att vi finns. (För att sätta saker i perspektiv, så är det mer än dubbelt så många människor jämfört med hur många röster vi faktiskt behöver.)

Vi samlas klockan 12:30 på lördag den 31 juli där paraden avgår, vid Ringvägen/Zinkens Väg på Söder i Stockholm, precis vid idrottsarenan. Leta efter en stor klump med lilaklädda människor och lila piratflaggor. Paraden avgår sedan klockan 1300 och tar den här vägen.

Och tvärtemot vad vissa i andra partier tror, är man mer än välkommen även om man råkar vara heterosexuell eller monogam eller föredra vaniljsex eller känner sig icke-spektakulär på något annat sätt. Pridefestivalen handlar om kärlek, glädje och tolerans, och det berör alla människor, oavsett läggning. Att det skulle börja regna löspenisar eller att hela stan skulle fyllas av ekivoka budskap är kanske lite av ett önsketänkande, men man kan ju alltid hoppas.

Så kom och syns och dansa lite dekadans och ha roligt med oss, och passa dessutom på att knuffa oss ännu lite närmare en valvinst.

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet den 19 september för att vi vill ha ett öppet och tolerant samhälle, där man får ha sitt privatliv ifred om man så önskar.

…………

Uppdatering: Nu finns det sent omsider ett Facebook-event där du kan anmäla dig om du vill. Men annars är det bara att dyka upp.

Tags: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Kom och syns och ha roligt med oss, och passa dessutom på att knuffa oss ännu lite närmare en valvinst.

Det är för övrigt trevligt att hbt-frågorna lyfts fram, även om de flesta bara gör det en vecka om året medan vi hbt-människor är hbt-människor hela året. Jag skrev lite om det där i FriaTidningar.se. En som dock jobbar hårt och envetet med frågorna året runt är Amanda Brihed.

Amanda jobbar framför allt hårt för de transexuellas rättigheter och syns flitigt i media, men hon har helt rätt i att en människa inte kan dra hela lasset. Samarbete is the shit. Precis som med alla viktiga politiska frågor måste vi jobba på många olika plan.

Ett gott exempel, som dessutom tar upp hbt-frågorna ur ett integritetsperspektiv, är när Piratpartiets EU-parlamentariker, Christian Engström för två år sedan bloggade om att FRA hade en alldeles egen PUL. Jag spann i en egen bloggpost vidare på det faktum att FRA till skillnad från andra får samla in, spara och sälja vidare information om individers sexuella läggning.

Min bloggpost följdes i sin tur upp dagen efter av en utmärkt artikel om samma sak i Aftonbladet, som 22 hbt-personligheter, bland annat Brihed, skrivit under. Artikeln uppmärksammades även i QX. Det är så en slipsten ska dras.

Vi måste jobba tillsammans. Vi måste våga hela tiden skicka stafettpinnen mellan oss och turas om att dra. Som tur är är vi många som vill hjälpa till och det märks. Förra året föreläste Piratpartiets kampanjledare, Jan Lindgren, om hbt-frågor och integritet i Pride House. I år har integritetstemat vuxit sig större och fler pratar om detsamma. Brihed är en av dem som tagit upp frågan i år. Det är verkligen jättekul att integritetsfrågorna plockas upp av så många det bara går.

Samarbete är den enda vägen framåt.

(Foto: Jonathan Rieder Lundkvist.)

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/30/samarbete-ar-den-enda-vagen-framat/'; var flattr_btn='compact';

Eftersom Aftonbladets kommentarsfunktion är … omständlig och mest skickar runt folk på hela webbplatsen när de försöker kommentera, så har jag fått ett par förfrågningar om att lägga upp min debattartikel från Aftonbladet här på bloggen också. Det gör jag naturligtvis gärna. Och när jag ändå är i farten länkar jag in den i Kent Perssons bloggdebatt som den här veckan har hbt-tema.

Här kommer Aftonbladet-artikeln i repris:

Hoten mot ett fritt internet hotar även hbt-rörelsen

När jag var tonåring fanns det en känd bög i Sverige: Jonas Gardell. Utomlands fanns Elton John. Några av oss hade våra misstankar om George Michael, men det var allt.

Flator var det ännu sämre ställt med. Det fanns inte en enda känd flata i landet. Det tisslades och tasslades om vissa och vi som var lite mer intellektuellt lagda visste att Birgitta Stenberg hade haft en intressant ungdom. Därför var också vissa sidor i hennes självbiografiska böcker alltid söndertummade om man lyckades få tag på dem på biblioteket.

Men vi flator fick snällt vänta till 1993 när Cindy Crawford rakade kd lang på Vanity Fairs omslag för att få oss lite öppet pirr till livs. Och det var inte förrän 1996 när Eva och Efva gifte sig som vi fick en ordentligt folklig förebild på hemmaplan.

När jag berättar det här för dagens tonåringar tittar de misstroget på mig. Det jag säger låter uråldrigt, men jag är bara trettiosex. Jag misstänker att jag delar erfarenheter med de som är tio år äldre än jag, men hoppet till de som är tio år yngre är enormt. Tack vare internets intåg ser livet i dag mycket annorlunda ut för alla, speciellt för oss som på något sätt sticker ut.

I dag är ingen tonåring så desperat efter förebilder att man antar att alla kvinnor med hockeyfrilla är flator. Dagens tonåringar vet bättre. Ingen måste åka till grannstaden för att kanske hitta en halvsleezy gaytidning i en lika halvsleezy tobaksbutik.

Dagens nyfikna tonåringar kan lätt hitta den information de söker efter. Ingen, oberoende av var man bor, tvingas känna sig ensam med funderingar kring sin sexualitet. På nätet finns det många bra diskussionsforum, communities, bloggar och Facebook-grupper där man kan hitta likasinnade.

Detta förutsätter dock ett fritt internet och dessvärre befinner sig det fria nätet under ständig attack. FRA-lagen gick igenom och är en integritetskränkning som drabbar oss alla. Än värre är den för redan utsatta. FRA:s alldeles egna version av PUL (Personuppgiftslagen) tillåter inte bara att man samlar in information om individers sexualitet, den tillåter dessutom att man säljer informationen vidare till andra länder. Detta sker samtidigt som vi vet att Sverige regelmässigt skickar tillbaka homosexuella till länder där de riskerar dödsstraff.

Det finns starka strömningar som vill förbjuda vår rätt att vara anonyma på nätet. Om Datalagringsdirektivet implementeras kommer information om vem, när och var vi ringer att lagras. Det finns dessutom en risk att man kommer att börja lagra och spara alla våra googlesökningar i två år.

Vi vet hur det påverkar människor. Sedan man i Tyskland började lagra liknande information, uppger en stor andel av tyskarna att de undviker att ringa känsliga samtal till präster, psykologer, äktenskapsrådgivare. Det vore naivt att tro att det inte också skulle påverka hbt-personers vilja att söka information.

Så vill Piratpartiet inte att det ska vara. Inte i världen och inte i Sverige. Redan nu hjälper vi bland annat demokratiaktivister i Iran att kommunicera anonymt via nätet. Runt om i världen finns det många hbt-aktivister som behöver samma stöd. Det skulle betyda mycket för mig personligen om vi fick möjlighet att till exempel hjälpa hbt-aktivister i Vitryssland på samma sätt.

Piratpartiet är ett fokusparti. Vi har valt att fokusera på integritet, kultur och kunskap. Beroende på vem man frågar tangerar hbt-frågor våra fokusområden olika mycket, men jag vill anlägga en mer mänsklig aspekt på det hela. Piratrörelsen och hbt-rörelsen har en hel del gemensamt.

Som vice partiledare för Piratpartiet reser jag runt och träffar många människor. Piratpartiet är fyllt av människor som inte passar in i normen. Vi har inte halkat genom livet på ett bananskal av popularitet. Vi vet hur det är att sticka ut. Vi är nördar, bögar och flator, transsexuella, intersexuella, folk med alla möjliga hudfärger och ursprung. Vi är för långa eller för korta, för smala eller för tjocka, för unga eller för gamla. Vi stammar, pratar för mycket eller för lite, för högt eller för lågt. Vi har till och med en och annan ärkehetero som lever glatt svenssonliv, men vi stirrar oss inte blinda på skillnaderna mellan oss. Vi ser till det vi har gemensamt.

Vi har alla funnit vår plats i tillvaron genom internet. På nätet får vi vara de fantastiska människor vi alltid varit, men aldrig tidigare fått tillfälle att visa upp. Det bästa är att det självförtroende vi bygger upp på nätet följer med oss ut i världen utanför nätet. Det gör också de vänskapsband vi knyter online. Insikten om att vi inte är ensamma och om att vi har ett värde i oss själva har gjort oss redo att våga kräva vår plats i världen. Utan internet hade de flesta av oss suttit kvar tysta i ett hörn och låtit världen snurra vidare utan vår medverkan. Tack vare nätet befinner vi oss nu i händelsernas centrum. Vi styr våra egna liv och vi har ett finger med i spelet om hur världen ska utvecklas.

Piratpartiet vill att alla ska ha möjlighet att finna sig själv och andra med hjälp av nätet, utan rädslan för att det man gör registreras och lagras. Alla, oavsett kön, sexualitet, hudfärg, ursprung, handikapp, ålder eller politisk åsikt, har rätt att kommunicera och söka information fritt och utan insyn.

Internet måste räddas och Piratpartiet står redo på barrikaderna.

Anna Troberg
Vice partiledare Piratpartiet

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/30/hoten-mot-ett-fritt-internet-hotar-aven-hbt-rorelsen/'; var flattr_btn='compact';

Jag satt igår och hjälpte till att svara på en stor mängd enkätfrågor om Piratpartiets politik. Det är Landsortspressen som ska göra en valbilaga som kommer att ramla ner i folks brevlådor om några veckor och de har skickat ut sina frågor till samtliga partier.

Det var 56 frågor som spände över ett stort fält och vi besvarade frågorna där det funkade med ett informationspolitiskt anslag. Den 57:e frågan högg till lite i hjärtat dock. “Saknar du någon fråga i den här enkäten?”

Ja, det saknas frågor i enkäten — det saknas alltid frågor om informationspolitiska perspektiv i alla dylika sammanhang. I de flesta valkompass, barometrar och allt vad de nu kallas, de där mätarna som ställer frågor och sen talar om för dig vad du borde rösta innehåller kanske nån fråga om fildelning eller Ipred. Kanske nån om FRA, eller området kring avlyssning.

Att de finns där över huvud taget ska vi nog sammantaget klappa oss på våra kollegiala axlar, det är ett par spår som något enstaka parti åtminstone tagit tag i på ett eller annat sätt, även om det saknas garantier. Som vi har kämpat att de över huvud taget pratas om. Såklart, otack är världens lön för de medier som faktiskt tagit med frågorna: det räcker inte.

Det är inte som att jag tror att vi undanhålls särskilt medvetet eller så, det tar tid att etablera frågeställningar. Men faktum är att en väldigt utbredd och som jag ser det, farlig grej, är att: det antas att Piratpartiets politik inte behövs — för att frågorna inte finns representerat i riksdagen.

Jag hoppas att den sista meningen i ovanstående ekar lika kusligt som den gör för mig. Intresset finns i riksdagen, jag har pratat med tillräckligt många riksdagsledamöter för att veta det. Men ur ett samhällsperspektiv gör det knappt utslag på “ljummen”-skalan och när vi kommer till praktisk tillämpning i lagstiftningsprocessen är intresset iskallt.

De etablerade har inte fått bevisat för sig, trots PPs mandat i EU-parlamentet, att de här frågeställningarna kan vinna några röster — så den grundläggande etiken i att vårda demokrati och rättssamhälle struntas i. De tror sig inte behöva.

Klara Tovhult är nåt på spåren här. Hon tar fart från ett kapitel i boken “Kunskap, Kommunikation, Kontroll” Mårten Fjällström skrivit och gör lite jämförelser mellan Socialdemokraternas tillkomst och svårigheter med Piratpartiets:

Sossarna och Centern var en gång partier för folket. Till skillnad från de besuttna som inte drev frågan om allmän rösträtt drev socialdemokraterna den. De hade inga pengar, de fick inget utrymme i media. Men de hade folk, aktivister, som gick land och rike runt och pratade om sina frågor.

Hon gör en mycket tänkvärd utläggning kring detta och kommer fram till att Piratpartiet är det nya Socialdemokratiska partiet i Sverige. Det handlar inte om att vi är en ny arbetarrörelse — utan den i jämförelse precis lika förbisedda intressegrupp som utan några direkta medel kämpar för våra rättigheter:

Socialdemokraterna krävde allmän och lika rösträtt. Vi kräver allas rätt till kunskap, fri information, och ett fritt och öppet internet för alla medborgare oavsett samhällsstatus. Vi tar tillbaka demokratin till oss själva, där den hör hemma – hos medborgarna.

Dagens pinsammaste: “Hur vågar du kritisera mig? En folkvald och Kristdemokrat?” Det är ungefär summeringen av Alf Svenssons debattsvar på Marcin de Kaminskis inlägg i Expressen om Smile 29-tillägget till datalagringsdirektivet. Famlar lite efter skämskudden och ser att fler undrar vad i jösse namn Alf Svensson tänkte egentligen.

Dagens starkaste: Gösta Hulténs debattinlägg i SvD, där han tar upp nutidens största villfarelse, som han uttrycker det; terroristnojan. På ett väldigt bra och tydligt sätt lyfter han fram en av mina käpphästar — det där med att vi måste se hela bilden av alla olika saker som sker och påverkar våra privatliv.

Dagens Anna Troberg: Fria Tidningen har ett debattinlägg av vice partiledaren i PP med anledning av Pride, där hon skriver om hbt-frågor ur ett piratperspektiv. Där tar hon bland annat upp det faktum att homosexualitet är en handelsvara bland underrättelseorganisationerna. FRA har ju till och med sin alldeles egna uppsättning PUL-lag för att få göra det.

Dagens upprop: Anders Widén uppmanar oss att anmäla statlig konst för barnporr. Detta med anledning av den uppmärksammade mangadomen. Vem ska avgöra vad det är som har konstnärligt värde och därmed slipper etiketteras som barnpornografi? Varför undantas serietidningar från konst?

Dagens sorgligaste: I Italien hotas nu bloggare av ny lagstiftning. Förslaget går bland annat ut på att man som bloggare måste registrera sig för hos en myndighet, innan man får rätt att skriva sina åsikter online. Förslaget ska diskuteras i det italienska parlamentet idag.

Dagens omvända: Läser hos Svensson att Stockholmspolisen vill kunna tvinga människor att bevisa var de fått pengar ifrån. Tydligen handlar det om “uppenbart kriminella” som de inte kan bevisa begått några brott..? Iofs, det där med “muntorrhet” (som inte heller avsågs användas mot vanligt folk) gled ju igenom så det är väl inte omöjligt. Business as usual, helt enkelt.

Dagens bästa: Senator Al Franken lovar att tackla problemet med den hotade nätneutraliteten och ber om stöd för det.

I dag har jag semester. Och eftersom jag är officiellt usel på att ta semester så jag har passat på att skicka en debattartikel till Expressen (håll tummarna för att de tar in den!), skrivit pressmeddelande och text till Ettan, satt Emma och Janne i arbete och nu bloggar jag. Jag har dessutom försökt sätta Rick i arbete, men jag fick inte tag på honom. Jag gör det så snart jag kan. Snart ska jag dessutom in till Pride Park och pirata mig en smula. Men ikväll blir det i alla fall privat pridande och semester.

Aktiviteterna i Pride Park är i full gång. Piraterna har installerat sig i sitt tält och fyller ivrigt parken med vackra lilla PP-ballonger. Möjligen lite för ivrigt, men frågan är vad som är töntigast: att ge ballonger till någon eller att bli arg för att man får dem? Nåväl, det känns inte som en av de där stora livsfrågorna, så jag tänker inte dröja kvar vid den.

I morgon arrangerar RFSL en partiledardebatt. (Kl: 15:00, Hörsalen, Kulturhuset.) Piratpartiet är inbjudna och kommer att representeras av Rick. Jag tycker att det är riktigt trevligt av RFSL att bjuda in oss. Många låtsas som om vi inte finns när det arrangeras debatter av olika slag och det är trist både för oss och de som vill bilda sig en uppfattning om vilka vi är innan de väljer om de ska rösta på oss eller ej. Kudos till RFSL, alltså. Min egen roll i det hela är att coacha Rick inför debatten. Vad tror ni funkar bäst? Pisk eller morot?

På lördag går dessutom den stora Prideparaden av stapeln. Naturligtvis kommer Piratpartiet att vara med i den. Alla pirater som går i paraden får en gratis PP-tisha courtesy of vår EU-parlamentariker, Christian Engström. Missa inte chansen att sporta Piratpartiet inför flera hundratusen glada människor!

Kom till Ringvägen-Zinkensväg (T-bana: Zinkensdamm) och slut upp med Piratpartiet lördagen den 31/7 klockan 12:30. Det brukar vara mycket folk, men håll utkik efter lilaklädda pirater och PP-flaggor så hittar ni oss. Det går dessutom bra att ansluta sig längs med paradvägen. Men ju fler vi är från början, desto bättre!

Slutligen vill jag återigen pusha för gårdagens pirat/hbt-artikel i Aftonbladet: “Hoten mot ett fritt internet hotar även hbt-rörelsen“.

PS: Nu fick jag tag på Rick, så nu är han också satt i arbete.

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/29/pirate-pride/'; var flattr_btn='compact';

Just nu pågår Pridefestivalen för fullt i Stockholm och Piratpartiet finns naturligtvis på plats med eget tält i Pride Park.




Dessutom kommer Piratpartiets partiledare, Rick Falkvinge, att delta i den partiledardebatt som RFSL arrangerar med anledning av höstens riksdagsval. (Fredag 30/7 klockan 15:00 i Hörsalen på Kulturhuset.)

- Piratpartiet står upp för den personliga integriteten och människors rätt till sitt privatliv. Vad är väl personlig integritet och rätten till ett privatliv om inte rätten att få vara den man är utan att bli ifrågasatt och särbehandlad? säger Rick Falkvinge.




- Jag vill också tacka RFSL som har visat större mod än många andra och bjudit in Piratpartiet till sin Partiledardebatt. Jag hoppas att andra låter sig inspireras av deras öppenhet, fortsätter Falkvinge.




Piratpartiet kommer även att delta i den stora Prideparaden som går av stapeln på lördag den 31/7.




- Vi tror på en stor uppslutning av pirater, säger partiets vice partiledare, Anna Troberg. Piratrörelsen och hbt-rörelsen har många gemensamma erfarenheter och mål. Insikten om att vi inte är ensamma och om att vi har ett värde i oss själva har gjort oss redo att stolt våga kräva vår plats i världen.




Välkomna till Piratpartiets tält i Pride Park!




Debattartiklar:




* Hoten mot ett fritt internet hotar även hbt-rörelsen: www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/internet/article7537629.ab




* Vi begränsar inte folks integritet till garderoben: www.fria.nu/artikel/84676

Nu ligger min piratartikel med hbt-tema, som jag nämnde tidigare, ute på Aftonbladets hemsida: “Hoten mot ett fritt internet hotar även hbt-rörelsen“.

Det är lite personliga reflektioner om min egen och andras plats i tillvaron sedda genom ett par fina, rosa informationspolitiska glasögon. Håll tillgodo! Läs och kommentera gärna, både på AB och här.

Själv är jag alldeles extra nöjd med att de ansträngt sig och grävt fram det där gamla Vanity Fair-omslaget där Cindy Crawford rakar kd lang. Det var Herb Ritts som tog den där bilden och de ännu snyggare inuti tidningen. Herb finns tyvärr inte bland oss längre, men hans bilder gör som tur det. Google länkar snällt till dem.

Och här är en gammal pärla med kd lang och Andy Bell från 1993 års Brit Award. Lite sunkigt ljud, men what to do? Vill ni ha bättre ljud får ni hitta soundtracket till filmen Coneheads någonstans.

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/28/debattartikel-om-pirat-och-hbtfragor-i-aftonbladet/'; var flattr_btn='compact';

Gänget bakom Knappnytts enträgna arbete har gett resultat: de ska producera en webbserie “All Makt i Sverige” åt SVT, som kommer att släppas i höst. Kan inte låta bli att fundera över hur häftigt det är att de flesta debutanter idag redan har kunnat jobba ihop en fanbase.

Varför fungerar komedigenren så annorlunda mot musikergenren, där plagiat ofta utreds av rättsinstanser, när det gäller immateriella rättigheter, frågar sig två amerikanska universitetsprofessorer i en kommande bok. 19 arbetande ståuppare intervjuades och det visar sig att det handlar om en social norm inom kulturyttringen, snarare än de legala förutsättningarna.

Niklas (deep|ed) skriver väldigt tänkvärt kring Wikileaks-läckan — hur mycket collateral damage är okej? En frågeställning som är väl värd att fundera över. Vem talar sanning, vem utnyttjar mediat, vilka får “skylla sig själva”. Stora och viktiga funderingar där det öppna samhället möter privatlivet och behöver en sansad diskussion.

Anna Troberg är het i media just nu. (Yay!) Dels har hon synts överallt med nyheten om att Piratpartiet erbjuder serverplats till wikileaks skulle de behöva det. Dels är hon aktuell med ett inlägg i Aftonbladet, med anledning av Pridefestivalen i Stockholm.

De kommande tre veckorna blir avgörande för Piratpartiets riksdagsinträde. Den 1 augusti börjar vår slutspurt i valet.

De andra riksdagspartierna rullar ut sina mångmiljonsatsningar den 19 augusti. Det är tiden fram till dess vi har på oss att bygga opinion — att visa att vi finns. Det är under den tiden det bär eller brister, den 1 till 18 augusti. Sedan behöver vi segelflyga på den synlighet vi har byggt genom månaden fram till valdagen i det intensiva bruset från de andra riksdagspartierna.

Det har börjat otroligt bra. Igår var vi på TV-nyheterna både på morgonen och på kvällen och var dessutom i DN Debatt och som Newsmills toppartikel. Idag har vi en artikel på Aftonbladet Debatt om Pride och vi är också i Fria Tidningar och har uttalanden i Göteborgs-Posten. Det är Anna Troberg som står för det mesta här, och hon kallar det för ketchupeffekt: om man arbetar tillräckligt hårt och tillräckligt länge, så börjar det faktiskt ge resultat.

I den senaste opinionsmätningen går “övriga partier” plus hela 1,0 procentenheter, upp till 2,7 procent. I tidigare mätningar har vi helt dominerat den gruppen. Det indikerar att vi snart bör särredovisas. Vi vet att vi kan slutspurta något fantastiskt (för vi har gjort det förut och vet hur man gör och att vi kan göra det igen).

Men vi behöver synas ute på stan också för att åstadkomma detta. Och här behöver vi allas hjälp. Ja, särskilt din, faktiskt. Om du vill hjälpa till vid något tillfälle, så gör nu störst skillnad.

Så kontakta din lokala ledare och fråga när nästa aktivitet eller planeringsmöte är. Just nu trappar vi upp aktivismen till att vara i stort sett daglig — vi ska synas varje dag i varje stad med någon form av aktivism: flygbladsutdelning, affischering, vad som helst som gör att människor ser oss alla i lila kläder.

Du hittar din lokala ledare genom att logga in på PirateWeb. Eller genom att klicka på stället där du bor på den här Sverigekartan (ingen inloggning).

Om du inte vill vara med andra och dela ut flygblad, så finns det massor av saker man kan göra själv. Beställ hem ett aktivistkit och dela ut flygblad själv på stan, till exempel. Eller bara så enkla saker som att synas i lila kläder. Nu är det jätteviktigt att ingen kan gå ut på stan utan att se andra människor som är klädda i piratlila. Så bär gärna lila kläder själv ute på stan, och/eller sätt upp små klistermärken på pärmar och annat du bär med dig. Om du har bil kan man sätta en dekal i bakrutan. Det finns många sätt att göra så att namnet Piratpartiet syns — och det är nu, just nu, som det bär eller brister.

Det är det här vi har övat för i fyra år och förberett oss för. Det är nu det gäller. Var med och skriv historia!

Kritiken mot oss fokuserar just nu mest på att vi skulle vara ett s.k. enfrågeparti. Den första svarsfrasen handlar om praktisk effekt — blockpolitiken handlar om öresskillnader i befintliga system, medan våra handlar om samhällsbyggen och synen på människor:

“Att Piratpartiet kommer in i riksdagen gör mycket mer skillnad än att byta eller behålla regeringen. Var med och gör den skillnaden.”

Det andra frasen handlar om varför vårdskolaomsorg förtjänar en andraplats efter integritets- och demokratifrågorna och kommer från Beelzebjörns gästpostning hos Hakan Ünsal:

“Jag vill inte studera, jobba eller betala skatt i en polisstat som avlyssnar och bevakar allt jag gör, och jag vill inte heller bli gammal i ett samhälle som betraktar medborgare som brottslingar tills motsatsen bevisats, istället för tvärtom.”

Vi hörs snart igen!

Rick

I går var en mycket bra dag. Mediaketchupen flödade för Piratpartiet och i dag ser ut att bli ännu en bra dag. Till att börja med vill jag pusha för Egil och Marie som också var på TV4 i går tillsammans med piratskutan Arwen:

Göteborgs-Posten skriver om Wikileaks och jag fick tillfälle att ge Piratpartiets fem cent om det hela. Wikileaks är ett demokrativerktyg och Piratpartiet tänker göra vad vi kan för att skydda det.

Senare i dag kommer Aftonbladet på nätet att publicera en pirat/hbt-artikel som jag skrev i förra veckan. Jag återkommer med mer om det när jag har länken.

Efter att ha surfat runt lite medan jag drack mitt morgonkaffe kan jag dessutom konstatera att gårdagens mediaaktivitet har resulterat i en massa diskussioner i kommentarsfälten. Det är naturligtvis både ris och ros och inte alltid så trevlig ton. MEN, jag tycker mig i alla fall se att de med tydliga piratsympatier generellt håller en trevlig och positiv ton i kommentarsfälten. Det glädjer mig väldigt mycket. Jag vet ju precis hur trevliga pirater är, men det är verkligen skitbra att andra också får tillfälle att se det. Tack för det, pirater!

Störst diskussion har det blivit i DN. Där är det just nu över tvåhundra kommentarer. Men diskussionen är i full gång på Newsmill, Sydsvenskan och Nyheter24 också.

Jag noterar dessutom att SvD skriver om Wikileaks och Piratpartiets löfte om att erbjuda dem serverplats och bandbredd om de skulle behöva det Missa inte heller Axel Andéns, chefredaktör Mediavärlden, intressanta debattartikel: “Wikileaks har udden mot makten“.

Lite trist är det dock att mitt lilla misstag beträffande driften av PRQ tycks ha vandrat vidare, trots att jag kommenterat misstaget på Newsmill, på min blogg och via twitter. Därför skriver jag ännu en gång det jag skrev i går: Dessvärre måste jag erkänna att det smög in sig ett fel i min debattartikel. Jag påstår nämligen felaktigt att PRQ fortfarande drivs av Gottfrid Svartholm och Fredrik Neij. Det stämmer inte. Mea culpa. Förlåt, Gottfrid och Fredrik. Rätt ska vara rätt.

Bloggosfären har naturligtvis också hängt på och skrivit om Wikileaks: Christian Engström, Opassande, Fredriks blogg, Futuriteter, Henry Rouhivuori, Emil Isberg, Full Mental Straightjacket, Viktualiebrodern, Fuldrutt, 200 steg till.

Slutligen tänker jag, precis som Rick, glatt notera att “övriga” hoppat upp en procentenhet i Skops senaste opinionsundersökning och nu ligger på 2,7%. Det finns tvåpartier som har möjlighet att ändra den siffran: Piratpartiet och F!. Eftersom jag inte tror att all publicitet är bra publicitet, så tror jag att F! pengaeldande garanterar att F! inte står för den största delen av den där ökningen. Jag tror att den är resultatet av Piratpartiets idoga jobb för demokrati, rättssäkerhet och integritet.

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/28/ketchupeffekten-fortsatter-att-gynna-piratpartiet/'; var flattr_btn='compact';

Idag lade Piratskutan, Piratpartiets flytande valstuga, till bakom Operan vid Lilla Bommen. Skutan möttes upp av media och flertalet pirater.

Seglingen har hittills stött på en del problem, men lyckades idag, tisdag, ta sig fram till Göteborgs hamn. Marie Axelsson hade igår klivit av skutan för ett tillfälligt avbrott, men återvände idag för att mönstra på igen.



Längs kajen bakom Operan ligger Piratskutan med sin piratflagga i topp. Ett utmärkt ställe för att prata med människor som går förbi. Piratskutan kommer ligga i Göteborg två nätter, och lämnar kajen på torsdag förmiddag, om vädret tillåter, för att fortsätta söder ut.



- Vi bjuder på kaffe, te och politik ombord, för alla som är intresserade. Vi avser att synas över hela Göteborg i morgon, och behöver alla aktivisters hjälp, säger Marie Axelsson.



TV4 mötte upp Piratskutan i hamn, och intervjuade Marie, inslaget kan ses nedan.

Se Anna Troberg diskutera Wikileaks i TV4 Nyhetsmorgon

Piratpartiets vice partiledare Anna Troberg skriver om Wikileaks på DN Debatt:

Det skulle inte förvåna mig det minsta om Sverige inom kort kommer att utsättas för amerikanska påtryckningar om att stänga ner Wikileaks. Man har agerat på liknande sätt när det gällde Pirate Bay och med tanke på att Wikileaks verksamhet slår mot själva hjärtat av den amerikanska makten, så är det troligen bara en tidsfråga innan man agerar.

Nu är det upp till bevis för våra svenska politiker. Kommer de att ha ryggrad nog att stå upp för Wikileaks och demokratin eller kommer de att vika sig för USA och ge sig efter PRQ och Wikileaks?Piratpartiet kommer under inga omständigheter ge vika för påtryckningar. Vi hjälper redan nu demokratiaktivister i bland annat Iran att kommunicera via anonymiserande servrar. Vi levererar bandbredd till vår tids största politiska opinionsbildare, The Pirate Bay. Om Wikileaks återigen attackeras kommer vi omedelbart att erbjuda dem både serverplats och bandbredd. Piratpartiet tror på demokrati och vi är inte rädda för att stå upp för den.

Läs hela inlägget på DN Debatt

Anna Troberg var också med i TV4 Nyhetsmorgon i morse och debatterade Wikileaks och sociala medier med Leo Lagercrantz från Newsmill.

Se inslaget hos TV4

Piratpartiet ställer upp i riksdagsvalet den 19 september. Vi menar att informationsfrihet är en fundamental rättighet, och att man måste ha rätt att vara anonym på internet.

…………

Tags: piratpartiet, eu, politik, informationspolitik

Jag ska inte sticka under stol med att jag ibland upplevt det en smula frustrerande att gång på gång skicka in artiklar till allsköns tidningar utan att få något publicerat, men skam den som ger sig. Om man nöter och nöter så lossnar allt på en gång. Fenomenet kallas även för “ketchupeffekten” och i dag har Piratpartiet äntligen fått känna av den.

Det började redan i går kväll när jag blev ombedd att skriva en pirat/hbt-artikel till FriaTidningar.se. Deadlinen var 8:00 i morse, så det blev lite brådis, men jag hann knåpa ihop en text. Den kan man redan nu läsa på nätet i Stockholmsversionen och i Göteborgsversionen och, om jag förstått saken rätt, i morgondagens prasselutgåvor.

I morse pratade jag om Wikileaks tillsammans med Newsmills Leo Lagerkrantz i TV4:s Nyhetsmorgon. Det kan man titta på här:

Efter det pratet gick jag och satte mig på Espresso House på Vasagatan och skrev ihop en artikel om Wikileaks till Newsmill. Den poppade så småningom upp överst på DN:s förstasida på nätet. Det var en trevlig bonus jag verkligen inte räknat med. Ännu en bonus kom i form av att Sydsvenskan plockade upp nyheten. Det gjorde även Nyheter24.

Dessvärre måste jag erkänna att det smög in sig ett fel i min debattartikel. Jag påstår nämligen felaktigt att PRQ fortfarande drivs av Gottfrid Svartholm och Fredrik Neij. Det stämmer inte. Mea culpa. Förlåt, Gottfrid och Fredrik. Rätt ska vara rätt.

Jag har dessutom pratat med Göteborgsposten om Wikileaks, så jag misstänker att det kommer något om det i morgondagens tidning.

Och, i morgondagens nätutgåva av Aftonbladet kommer det att finnas en pirat/hbt-artikel, som jag skrev i förra veckan med anledning av att det är Pride den här veckan. Temat är, kanske inte helt oväntat, integritet. FRA får sig dessutom en känga, så jag tror att ni kommer att känna igen er vem ni än brukar krypa till kojs med.

Kort sagt, jag känner mig skitnöjd. Nu lägger vi i ännu en växel. Envishet och lite flax ska aldrig underskattas.

UPPDATERING: Det är verkligen ingen hejd på vilken bra dag det är i dag. Piratskutan kom också i tv!

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/27/ketchupeffekten/'; var flattr_btn='compact';

Vi kan nu läsa om hur Peter Sunde bland andra vitesförläggs för Tingsrätten har bestämt att det är de som driver The Pirate Bay. Tanken är att bötesfälla killarna tills siten stängs ner. Detta trots att alla tidigare involverade gått vidare till andra projekt och inte har med den att göra längre.

Idag har vi dessutom kunnat läsa om hur en jättestor läcka blivit publicerad av Wikileaks. President Obamas administration har synpunkter (såväl som vanligt folk) och det talas om att det kan gälla svensk tillvaro i Afghanistan. Det är stort. Det är jättestort. Framför allt kan läckan komma att visa saker i nya ljus och inte minst visa hur läget ligger när det gäller de militära insatserna varstans i världen.

Wikileaks har, som The Yes Men jag skrev om igår, använt sig av The Pirate Bay som kanal att offentliggöra material som undanhålls oss annars. En site som till varje pris ska stängas ner.

Det finns all anledning att fundera över lagstiftning som tar större hänsyn lobbygruppers egenintressen framför samhällsintresset. Kostnaden kan verka hög för de enskilda som utpekas ligga bakom siten — men är än större för samhället i stort.

Härom sistens frågade jag om det var okej att vara emot sexköpslagen men ändå vara motståndare till prostitution som fenomen. I kommentarsfältet var svaren i princip eniga — det var helt okej. Faktum var att flera till och med höll med om det och blev nästan förvånade över min fråga, eftersom det upplevdes som självklart.

Det är ett ständigt problem vad man läser in i debatters argument och i just debatter som berör sexalitet på ett eller annat sätt upplever jag som extra svåra. Detta för att det är så himla lätt att bli utstyrd med den “pryda dumstruten” — i ett slag kan man uppfattas som den inskränkta tanten som fått för lite… ja, ni vet vad.

Det är alltså inte säkert att det är vad andra menar, utan vad jag upplever situationen som, ska sägas. Det bor associationer i ord och uttryck som vi inte alltid är medvetna om själva och som kan fälla den mest lösningsorienterade på huvudet utan att fatta riktigt vad som hände.

Klara Tovhult sätter på twitter fingret på en grej som är nära besläktat med det här problemet: ordet “morallagstiftning“, här hennes tweets (som jag redigerat för det här formatet):

Att förklara hur värnlösa barn utsatta för övergrepp används som en förevändning för att misstänkliggöra internet är fruktansvärt svårt. Barnen utsatta för övergrepp skyddas inte av ett slutet internet. De skyddas av ett internet som är fritt. Att tala om morallagar är ungefär lika pedagogiskt som att likna arbetslinjen vid nazism. Det stärker endast den egna gruppen.

Jag upprörs inte över att Sverige inför morallagar. Jag upprörs över hur man använder barn som förevändning för att begränsa internet! Sorry folks, men ordet “morrallagar” är befläckat med manschauvinistisk högerpolitik. Snälla hitta ett annat! Vi låter som NyD från 1991 ffs.

Tänk på barnen. De får det inte bättre av ett inlåst övervakat internet. De kan inte ens kontakta BRIS.

Jag har inte exakt samma associationsbanor som henne, men skriver under på problematiken med att använda det. Det är ett ord som aldrig tillhört mig, nånsin, utan att egentligen veta varför. Och saker som inte känns inkluderande, riskerar att upplevas som uteslutande. Jag är rätt hundra på att fler än jag känner igen den här problematiken — där någon så att säga “tyckt rätt” men på något vis ändå tycks vara avståndstagande.

Finns det fler sätt att beskriva problemen med sexköpslagstiftning och vad som ska anses vara barnpornografi? Det är viktigt att så många som möjligt får möjlighet att sätta sig in i problematiken. Men jag har själv upplevt svårigheter att “komma in” i diskussionen och sätta min prägel på den.

Vad det handlar om är rädsla. Omtanke för barn som slår såpass fel att de riskerar skadas av bara farten. En önskan om att skydda barn som utnyttjas som exploateras på de mest fula sätt tänkbara. Inte minst för att det tar bort uppmärksamheten från det som nog alla är överens om behöver tacklas. Barn som far illa.

Moral används dessutom lika lätt som ett vapen från ett håll som från ett annat. Jag har exempelvis tidigare berört vad jag upplever som problematiskt att flera som kallar sig liberaler ändå inte tvekar att tala om för mig hur jag ska leva, eller raddar upp “psykoanalyserande diagnoser” för varför jag eller andra har problem som inte upplever saker som de. Moral är ett ganska starkt vapen i vilket par händer det än sätts i — och de flesta av oss bär på en alldeles egen, personlig uppsättning av det.

Så går det att komma runt den tröskeln? Går det att variera och nyansera diskussionen bättre? Jag tycker nämligen att det är oroande smalt och emellanåt omvägsbetonad spridning av frågeställningen och kanske ligger det lite hos de av oss som berättar om det. Jag tror att fler röster behöver höras, fler behöver säga ifrån. Bredden i motståndet mot detta måste kännas lika mycket som det faktiskt är.

Vi har det mycket reella problemet med att vi som folk måste gå med på att behandlas som kriminella. Attackerna mot internet fortsätter dessutom i oförminskad skala för att kontrollera oss, där inte minst barnpornografi ogenerat används som anledning.

Men för varje misshushållning av resurser, där massor av energi läggs på fel saker ser jag ytterligare barn komma till skada, på riktigt. Är det verkligen rimligt? Är det moraliskt försvarbart?

I dag inleds Pride. Det betyder att media och politiker kommer att ägna en vecka åt att gulla ihjäl sådana som jag. Helt plötsligt är vi the shit. Alla av betydelse måste ha minst en liten hbt-nisse vid sin sida, gärna två, eller varför inte hela entourage. Det hade varit ganska så charmigt om det inte vore för att det får mig att känna mig lite billig. Jag är ingens lilla flataccessor. Jag är jag den här veckan också, varken mer eller mindre, precis som under resten av årets veckor. Prideveckan är i sig en bra sak, men den utnyttjas av allt och alla för att sälja lösnummer, locka väljare, kunder, supportrar, you name it. Det kan ibland bli en smula tröttsamt. Det gäller att kunna se bortom allt det där.

Därför tänker jag själv anlägga ett lite annorlunda perspektiv på Prideveckan. Jag lovar till exempel dyrt och heligt att inte använda ord som “heteronormativitet”, “genus” eller “könsmaktsordning” en enda gång. Anledningen till detta är att orden kommer att slitas ut av alla andra alldeles utan att jag också ska behöva nöta på dem. Jag tänker istället använda mig av gamla hederliga piratord som integritet, kultur och kunskap. De angår oss alla, oavsett vilka vi är och vilka preferenser vi har. Dessvärre får vi ändå olika stora doser av just integritet, kultur och kunskap beroende på vilka vi är. Därför kommer jag att försöka anlägga ett informationspolitiskt perspektiv på min Pridevecka, precis som jag tycker att vi alla borde försöka anlägga ett informationspolitiskt perspektiv på allt annat som händer under resten av året.

Alla som läser min blogg skapligt regelbundet vet att jag är obotligt optimistiskt lagd, så det finns ingen anledning till oro. Jag kommer inte att grotta ner mig för mycket i de problem som finns. Jag kommer i första hand att se möjligheter. Inget doom and gloom här inte. Dessutom skulle det kännas väldigt fel att skriva en massa deppiga inlägg om en sak som i allra högsta grad bidragit till att göra mitt liv precis så bra som det är i dag. Dessutom är ingen av oss the only gay in the village längre. Och tur är väl det.

Piratpartiet kommer som vanligt att ha tält i Pride Park. Kom gärna dit och prata piratpolitik med de pirater som är där.

Happy Pride, pirater!

var flattr_url = 'http://www.annatroberg.com/2010/07/26/happy-pride-pirater/'; var flattr_btn='compact';

Domen i torsdags mot Simon Lundström, Sveriges mest kände mangavetare, visar hur Ecpat har gått många steg för långt i alla avseenden. Nu ska de bara ut ur lagstiftningsprocessen. Ut, ut, ut.

Dessa månglare i skräck använder alltså chockbilder på våldtäkter av småbarn för att driva en agenda som i själva verket kriminaliserar helt vanlig tonårssexualitet, serietidningar, klassiska målningar och teckningsalbum som inte stämmer med deras världsidealbild. Att använda något så avskyvärt som våldtäkt på barn för att driva en moralagenda… det är nog så långt man kan sjunka i mina ögon.

Drottning Silvia måste ta avstånd från de här skräckmånglarna, som Piratpartiet säger i ett pressmeddelande idag. Hon har tidigare givit sitt stöd till Ecpat — sitt lika naiva stöd som många politiker, så det är ursäktligt, men inte längre, nu när fårakläderna är av.

En av bilderna i domen i torsdags rör en bild ur Love Hina album 13. Love Hina är en av världens populäraste serier, som säljs i Sverige av Bonniers. Jag har albumet här i min bokhylla. Tekniskt sett gör det mig alltså till sexualförbrytare, för att jag inte bränner mina böcker. Då är det så inihelvete fel på lagstiftningen.

Barnpornografi enligt dagens sjuka lagstiftning.

Men det slutar inte där. Vi kan titta på klassiska målningar som Carl Larsson, t.ex. den berömda “Mammas och småflickornas rum” (länk till Nationalmuseum som också sprider barnpornografi):

Barnpornografi enligt dagens sjuka lagstiftning.

Vi måste alltså ta våra populära seriealbum och en massa klassiska målningar och lägga på det kungligt sanktionerade bokbålet (Silvia stödjer ju de här skräckmånglarna i Ecpat). Men det räcker inte med det. Vi måste dessutom ta en massa mästerverk av Astrid Lindgren, t.ex. Ronja Rövardotter. Om du har ett exemplar av filmen Ronja Rövardotter är du sexualförbrytare. Det har Ecpat sett till. Tillsammans med aningslösa politiker som gått på deras skräckmångleri. För att inte tala om vilken pedofil Astrid Lindgren är. Visst känns det rimligt? Eller inte.

Scen ur filmen Ronja Rövardotter. Barnpornografi enligt dagens sjuka lagstiftning.

Samma sak med i stort sett alla barnprogram när jag var liten. Det var självklart att där fanns nakenscener på barn som badade. Ecpat har sett till att sådant är suspekt i bästa fall och kriminellt i de flesta fall. Numera ser självcensuren till att inget sådant visas. Skam!

För att inte tala om att de nu fått igenom att alla som har naken- och sexbilder på sig själva från innan 18 år kan straffas med fängelse för det. Som sexualförbrytare. Sexualförbrytare!

De här avskyvärda moralisterna har fått breda ut sin censuriver över lagstiftningen alldeles för länge och det är dags att börja hålla på grundläggande rättigheter igen. Astrid Lindgren är en fantastisk sagoberättare och ingen sexualförbrytare.

Det är dags att återställa lagstiftningen åtminstone till hur den såg ut före 1999, och bara kriminalisera spridning av riktiga, dokumenterade övergrepp på barn som inte genomgått puberteten. Enormt hög tid. De senaste händelserna visar med all tydlighet varför innehav av information aldrig får vara kriminellt och aldrig får kriminaliseras igen, oavsett vilka skräckvisioner som censurivrare viftar med.

Jag avslutar med en bild som jag hittat på Facebook (uppdaterat: den kommer från Tinet Elmgren).

Fler som skriver om den orimliga barnpornografilagstiftningen (länklista kopierad från Christian Engström som kopierat den från Hax, och lagt till fler länkar sedan dess):

Magnihasa: Sunkets drottning
ProjO: I <3 Piratpartiet (om PPs pressmeddelande)
Per Hagwall: Om Ecpats skräckpropaganda och barnporrlagen
之乎者也: En puckad barnporrlag
Deep Edition: Bildförbudet i ny tappning
Klokbok: För bibliotek barnporr i sitt bestånd?
Emma: Moral är inte ett exakt mätinstrument
Erik Laakso: En utmärkt illustration
Tinet Elmgren: Den svenska barnporrlagen och vad seriefigurer tycker om den
Simon Lundström: Den dömde uttalar sig
Johanna Sjödin: Serieövergrepp och knullbilder
Anna Troberg: Rättfärdighetens riddare är pinsamt lata och blinda
Anders Widén: Dags att sprida Manga
Johanna Julén: Sjuka lagar om barnporr
Piratpartisten: Fantasiförbud och övervakad
Per Hagwall på Newsmill: Ecpats skräckpropaganda har satt rättssäkerheten ur spel
Christian Engström: Cecilia Malmström och hederlighet om mangacensur
之乎者也: Dokumenterade övergrepp på seriefigur
Motpol: När en teckning blir kränkt
Sagor från livbåten: Seriekonstnär eller pedofil?
Liberati: Stoppa censuren mot serietidningarna!
No size fits all: Seriemördarna i Ecpat
Per Pettersson: Idag serierna, imorgon världslitteraturen?
My Bergström på Expressen.se: Porrmanga hotar inte våra barn
DN: Mangaserier klassade som barnporr
Nyheter24: Tecknad barnporr gav dagsböter
Carl-Michael Edenborg i Aftonbladet: Gräv ner era serietidningar!
Expressens ledarsida: Kan krita kränkas?
Oscar Swartz: Intervju: Barnporrdömde mangamannen
Sayonara September Blogg: Erkänner mig skyldig
Erik Laskso: Moralbrott utan förövare eller offer
Avva: Dagens största dumhet
Henrik Alexandersson: Borde i så fall inte även teckningar av bankrån vara brottsliga?
Anders S Lindbäck: Bonniers ger ut barnpornografi, aka Love Hina
Anders Widén: Bränn Carl Larsson på bål
Gun Svensson i UNT: Vilka tjänar på Wikströms lösning?
Jan Myrdal i Expressen: Barnporrlagen är en omoralisk absurditet

Pingat på Intressant. Andra bloggar om barnpornografi, ecpat, silvia, piratpartiet, informationsfrihet, rättssäkerhet